Författare: Assistansjuristerna

 

Kammarrätten meddelade 2017-04-21 en dom rörande sökandens rätt till personlig assistans i enlighet med 9 a § LSS i förhållande till det faktum att fullt vårdbidrag utgick till sökandens föräldrar.

Enligt 9 a § i LSS så har en individ som bedöms vara i behov av personlig assistans rätt till insatser för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Behoven kan tillgodoses på annat sätt exempelvis genom att den funktionshindrade erhåller andra insatser från samhället såsom insatser som ges av personal knuten till barnomsorg och skola eller genom vad som normalt faller under föräldrars ansvar för vårdnad och tillsyn enligt föräldrabalken. Att en förälder erhåller vårdbidrag kan också inrymmas under begreppet.

Kammarrätten fann att sökanden redan var tillförsäkrad goda levnadsvillkor genom den av omsorgsnämnden redan beviljade omfattningen av personlig assistans, men markerade att själva bedömningen av en individs rätt till personlig assistans inte ska påverkas av huruvida vårdnadshavare uppbär vårdbidrag eller inte.

Se domen i sin helhet nedan.

 

20170421KRDomMålnr53416

 

// Assistansjurist

 

Högsta förvaltningsrätten meddelade 2017-06-22 prövningstillstånd för frågan huruvida behovet av taktilt teckenspråk är att anse som ett grundläggande behov enligt 9 a § LSS. Högsta förvaltningsdomstolen har förordnat att Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting ska yttra sig i frågan innan ett domslut tas.

I frågan som målet gäller har både förvaltningsrätten och kammarrätten kommit fram till att det aktuella behovet av taktil teckenspråkstolkning utgör ett grundläggande behov för individen.

Till skillnad från vanligt, så kallat visuellt teckenspråk, innebär taktilt teckenspråk kommunikation genom tolkning av tecken med hjälp av känseln. Taktilt teckenspråk används av personer som är dövblinda och som inte kan kommunicera genom visuellt teckenspråk.

För att hjälp med kommunikation ska anses utgöra ett grundläggande behov i enlighet med 9 a § LSS, krävs att det behövs en tredje person för att kommunikationen överhuvudtaget ska vara möjlig. Det krävs också att denna tredje person behöver ha ingående kunskaper om den assistansberättigade, om funktionsnedsättningen och den assistansberättigades sätt att kommunicera.

Individen i målet var i behov av taktil teckenspråkstolkning, det vill säga teckenspråkstolkning med hjälp av känseln. Försäkringskassan, som var motpart i målet, anförde att behovet taktil teckenspråkstolkning kunde tillgodoses av vilken teckenspråkstolk som helst med kompetens i taktil tolkning.

Vittnesförhör med professor i audiologi och handikappvetenskap gav för handen att det finns vetenskaplig underlag för att taktil kommunikation är beroende av personlig kännedom på ett annat sätt än visuell teckenspråkstolkning och att svårigheter för en dövblind att kommunicera genom taktil teckenspråkstolkning kan leda till social isolering. Vittnesförhör med docent i teckenspråk på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet gav för handen att för taktil teckenspråkstolkning, måste tolkaren anpassa sig efter användaren, att alla inte känner till alla signaler och att samma företeelse kan förklaras genom olika signaler samt att socialhaptisk kommunikation (när man genom tecken på kroppen förmedlar saker som händer i omgivningen) är något som byggs upp mellan de som använder den. Vittnesförhör med utbildad teckenspråks- och dövblindtolk med teckenspråk som modersmål gav för handen att det finns olika strategier och tekniker för kommunikation som är unika för varje person med dövblindhet.

Kammarrätten kom fram till att sökanden i målet med hjälp av taktil teckenspråkstolk utan ingående kunskaper om just sökanden, kunde föra vissa formella samtal. Enligt kammarrätten gav utredningen i målet emellertid för handen att sökandens förmåga att kommunicera förbättrades avsevärt om den som hjälper henne att kommunicera har ingående kunskap även om henne. Tillsammans med de allvarliga följder som kommer med den sociala isolering som sökanden riskerar om hon inte får sitt kommunikationsbehov tillgodosett föranledde kammarrätten att bedöma den taktila teckenspråkstolkningen som ett grundläggande behov.

Försäkringskassan överklagade domen och frågan huruvida taktil teckenspråkstolkning är att anse som ett grundläggande behov i enlighet med 9 a § LSS eller inte ska nu avgöras i Högsta förvaltningsdomstolen.

 

Se domen i sin helhet nedan.

20170622HFDDomMålnr466716

 

// Assistansjurist

 

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade 2017-06-22 prövningstillstånd i kammarrättens Mål nr 5218-16. Målet gäller frågan huruvida ett hjälpbehov avseende toalettbesök, hårtvättning, tandborstning och nagelvård med omfattningen tre timmar per vecka är av sådan karaktär och omfattning att det enligt 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ger rätt till personlig assistans. Inför avgörandet har Högsta förvaltningsdomstolen bett Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting att avge yttrande i frågan.

Med utgångspunkt i tidigare uttalanden från Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2009 ref. 57), kom förvaltningsrätten i Stockholm fram till att sökandens hjälpbehov med dess omfattning av tre timmar inte var tillräckligt omfattande för att berättiga honom till personlig assistans. Kammarrätten kom emellertid fram till att inte bara tidsomfattningen är av betydelse för frågan om rätt till personlig assistans. Eftersom de hjälpbehov som sökanden hade var mycket privata och integritetskänsliga till sin natur samt av återkommande karaktär, ansåg kammarrätten vid en samlad bedömning att sökanden redan vid hjälpbehov med en tidsåtgång om endast tre timmar per vecka var berättigad till personlig assistans.

Målet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som nu alltså har meddelat prövningstillstånd för ett viktigt avgörande i frågan.

 

Se domen i sin helhet nedan.

 20170622HFDDomMålnr105717

 

// Assistansjurist

 

Klagande har sedan 2008 varit beviljad 9 timmar dubbelassistans per dag och sovande jour samt 2 timmar aktiv hjälp under natten. Det här beslutet skulle omprövas i maj 2015. Då beslutar omsorgsnämnden i Södertälje kommun att dra in dubbelbemanningen och jouren på natten. Man menar vidare att behovet inte längre är styrkt, vilket låter mycket konstigt. Personer med svåra funktionshinder, tillfrisknar inte plötsligt hur bra det än skulle vara.

 

Klagande yrkar på att tidigare beslut om dubbel bemanning fortsatt ska gälla och anför följande: En myndighet kan inte ändra eller återkalla ett gynnande beslut när inte ändrade förhållande föreligger. Av utredning framkommer inte att förhållandena har ändrats.

 

 

Omsorgsnämnden i Södertälje kommun menar att överklagandet ska avslås.

 

Förvaltningsrättensrättens bedömning av intyg och samtliga medicinska bedömningar av klagande. Är att ingen förändring av behovet föreligger. Tvärtemot vad nämnden anser så har klagande ett svårt fysiskt funktionshinder efter en hjärnblödning. Detta ansåg nämnden inte vara långvarigt, vilket i själva verket är omöjligt att veta. Med detta i beaktande meddelar Förvaltningsrätten bifall till överklagandet och menar att det tidigare beslutet om dubbelbemanning och jour på natten fortsatt ska gälla.

 

Vill ni läsa domen i sin helhet? Klicka på länken här nedan.

Stockholm FR 12625-15 Dom 2015-10-09

 

Behöver ni hjälp att överklaga ett beslut? Eller ansöka om assistans? Kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas //sekreterare

Klagande fick 2011 ett beslut på 163 timmar i veckan, vid omprövning 2016 att minska beslutet till 91 timmar och 46 minuter per vecka. Men motiveringen att han inte längre var i behov av dubbelassistans. Försäkringskassan menar vidare att eftersom inget tillsynsbehov föreligger så har han inte heller behov av assistans under hela dagen.

 

Klagande menar att Försäkringskassan inte har gjort någon bedömning av tidsåtgången utifrån hans funktionshinder. För sin sak åberopar han flera intyg, som visar på omfattningen av hans funktionshinder.

 

Rätten menar att han inte har rätt till assistans för tillsyn, men kan ha rätt till andra insatser än tillsyn. Klagande yrkar också på hjälp för kommunikation, struktur och planering. Detta anser Försäkringskassan redan är tillgodosett genom redan beviljad tid. Det här räknas dock inte som ett grundläggande behov enligt Förvaltningsrätten.

 

Däremot så får klagande hjälp vid minnesstöd i samband vid kommunikation samt påminnelser liksom motivations och aktiveringsinsatser. Klagande yrkar även på mer hjälp och stöd för att kunna vara delaktig i familjelivet, vilket han får gehör för med 4 timmar och 15 minuter per vecka. Om detta är tillräckligt känns ytterst tveksamt.

 

Slutligen kan sägas att Förvaltningsrätten ger bifall till att klagande får sammanlagt 15 timmar och 34 minuter mer i veckan. Vilket är verkar alldeles för lite med tanke, på att personen i fråga har familj som han ska kunna hjälpa och vara delaktig i.

 

Vill ni läsa Domen i sin helhet så finns den i en länk här nedan:

Stockholm FR 8517-16 Dom 2016-07-05

 

Behöver ni hjälp att överklaga ett beslut? Eller kanske ansöka om assistans? Kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas

//sekreterare

 

Klagande beviljas assistans med endast 94 timmar i veckan till det att Försäkringskassan tagit beslut i ärendet. Detta är inte tillräckligt för att tillgodose klagandes hjälpbehov. Hon yrkar på assistans för hela hjälpbehovet, vilket motsvarar 24 timmar per dygn.

 

Hon yrkar på att detta inte kan räknas som vanligt föräldraansvar eftersom hon behöver vakas över alla dygnets timmar. Tillsyn dygnet runt krävs då hälsotillståndet snabbt kan försämras och bli akut. Det kan inte vara vanligt föräldraansvar att behöva vaka över en femåring dygnet runt, eller vad tycker ni? Funktionshindret är så svårt att hon bara klarar att andas, le och gråta självständigt. Övriga behov kräver ständig omvårdnad och tillsyn. Vilket är för mycket för föräldrarna att klara av.

 

Socialnämnden i Bollnäs kommun står fast vid sitt beslut att ett visst föräldraansvar föreligger.

 

Enligt de medicinska intygen så har klagande utvecklingsstörning, avsaknad av förflyttningsförmåga, samt mycket begränsad kommunikationsförmåga. Allt det här visar på ett omfattande hjälpbehov.

Förvaltningsrätten menar att klagande har så omfattande hjälpbehov att överklagandet ska bifallas och därmed ska klagande beviljas assistans dygnet runt.

Vill ni läsa Domen i sin helhet? Klicka på länken här nedan.
 

Falun FR 2461-17 Dom 2017-06-08

 
Behöver ni hjälp att överklaga ett beslut? Eller ansöka om assistans?
Kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas //sekreterare

Vid omprövning av beslut om assistansersättning, så beslutade Försäkringskassan att klagande inte längre hade rätt till ersättning. Man menade att hon bara hade ett grundläggande behov på 16.06 timmar i veckan.

Läkarintyg och intyg från arbetsterapeut visar på att klagande har ett omfattande hjälpbehov vid måltider. Försäkringskassan har endast beräknat att det tar 7 timmar i veckan för måltider. Medan klagande yrkar på över 12 timmar i veckan.

Försäkringskassan menar att överklagandet ska avslås.

Förvaltningsrätten menar att det är styrkt att klagande fått ett ökat hjälpbehov vid måltider, sen Försäkringskassans bedömning. Samt att både intyg från läkare och arbetsterapeut gör gällande att klagande har ett grundläggande behov på över 20 timmar.

Så Förvaltningsrätten meddelar bifall till överklagan.

Vill ni läsa Domen i sin helhet så finns den i en länk här nedan:

Dom i Förvaltningsrätten Linköping målnr 337

Behöver ni hjälp att överklaga ett beslut? Eller skriva en ansökan om assistans?

Kontakta oss på Assistansjuristerna. Niklas //sekreterare

 

Klagande har haft personlig assistans i många år, i slutet på 2014 ansöker han om personlig assistans i Kungsbacka kommun. Nämnden i Kungsbacka beslutar att avslå ansökan i mitten på 2015. Ärendet överklagades till Förvaltningsrätten, som i slutet på samma år visade ärendet åter till Kungsbacka kommun för vidare handläggning. Klagande ansågs ha rätt till personlig assistans till det att nämnden fattat ett nytt beslut.

I maj 2016 avslog nämnden ansökan igen för all vaken tid samt väntetid under natten, och beslutade att bara bevilja assistans för 48 timmar och 10 minuter istället för tidigare beslut på 57 timmar och 14 minuter. I juni samma år vinner klagande igen i Förvaltningsrätten som slår fast att han rätt till tidigare beslut, till det att slutligt beslut fattas i ärendet.

Klagande har autism och en cp-skada samt ett hjärnsynskada, vilket gör att han har svårt att uppfatta sin omgivning och se ojämnheter i marken. Till detta tillkommer att han har epilepsi som ytterligare medför ett problem i vardagen. I följande ärende har klagande sökt assistans för all vaken tid samt väntetid under natten. Rätten menar att ett sådant behov inte kan bevisas, men menar att det är ostridigt att klagande har ett behov av personlig assistans i samma utsträckning som tidigare.

 

Förvaltningsrätten bifaller överklagandet delvis så att klagande har rätt till assistans i samma utsträckning som tidigare.

Vill ni läsa Domen i sin helhet, så finns den i en länk här nedan:

Göteborg_FR_5813-16_Dom_2017-05-15

 

Behöver ni hjälp att överklaga ett beslut? Eller gör en ansökan om assistans? Kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas //sekreterare

Klagande har både hörsel och synnedsättning vilket medför stora svårigheter i att uppfatta sin omgivning. Bara vid att ta på sig ytterkläder kan vara svårt, eftersom förmågan att uppfatta det som händer i omgivningen är så nedsatt. Viktigt är att man beaktar den enskildes upplevelser gällande integritetskänsligheten, för att hon ska kunna känna sig trygg och bekväm i sitt hjälpbehov. Därför är det av vikt att hon får hjälp av ett begränsat antal personer som hon kan känna sig trygg med. Detta har Försäkringskassan inte alls beaktat. Man har även gjort räknefel gällande på och avklädning av träningskläder, som tar betydligt längre tid än vad man beräknat.

 

 

Försäkringskassan menar att enligt rättspraxis är det här inte ett grundläggande behov, och ska därför inte ge rätt till assistans. Man menar vidare att klagande kan kommunicera lite grann vilket gör att även det går bort i beräkningen.

Enligt vittnesmål från assistenten så behöver klagande mycket hjälp både vid toalettbesök och vid kommunikation. Hon får t.ex lätt ångest i affärer då hon inte kan göra sig förstådd. Då behövs hjälp med att någon tecknar i hennes hand eller skickar sms som överförs till ljud. För att hon ska kunna kommunicera.

Förvaltningsrätten fastslår att det finns skäl att frångå den tidsberäkning som Försäkringskassan har gjort. Man meddalar därför bifall till överklagandet och ger rätt till assistansersättning.

Vill ni läsa Domen i sin helhet så finns den i en länk här nedan:

Stockholm FR 26744-15 Dom 2016-05-06

Behöver ni hjälp att överklaga ett beslut? Eller kanske göra en ansökan om personlig assistans?
Kontakta oss på Assistansjuristerna. Niklas //sekreterare