Kategori: Juridikbloggen

Klagande har ett hjälpbehov med måltider, personlig hygien, klä av och på sig samt att kommunicera med andra. Med andra ord ett stort behov med dem allra mest grundläggande sakerna i livet. Det vill säga det grundläggande behovet.

 

Klagande yrkar på 40 timmars hjälpbehov skolveckor samt 61 timmar på lediga veckor. Personen har ett stort omvårdnads behov som inte kan täckas av normalt föräldraansvar. Maten får hon genom sondspruta vilket tar 45 min per måltid. Under måltiden krävs aktiv tillsyn för att förhindra att hon ska dra i slangen till sprutan. Hon får även mat genom smakportioner genom munnen. Gällande toalett situation behövs en mycket omfattande hjälp flera gånger om dagen. Hon kan ej ta hänsyn till andra människor och trafik och behöver därför ständig och aktiv tillsyn för att inte skada sig själv och andra.

 

Försäkringskassan yrkar på avslag med motiveringen att normalt föräldraansvar föreligger till det att barnet fyllt 9 år. Det kan ju inte vara normalt föräldraansvar när barnet har ett så omfattande omvårdnadsbehov.

 

Ärendet har nu meddelats prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen, där får vi hoppas att rätten fattar ett beslut som hjälper klagande och många andra i samma situation.

Domen i sin helhet hittar ni här nedan

 

HFDProtokollmålnr68217

 

Behöver ni hjälp att överklaga ett ärende? Eller ansöka assistans. Kontakta oss på Assistansjuristerna. Niklas //sekreterare

 

Klagande får beslut på 44,5 timmar per vecka, resterande tid hänvisar Helsingborgs kommun till föräldraansvaret.

 

Klagande yrkar på att beviljas assistans för all vaken tid förutom då hon är i skolan. Kommunen menar att inkomna synpunkter på den kommunicering som nämnden har skickat ut inte föranleder ändring av beslutet.

 

Vilket bara kan anses nonchalant och dålig handläggning av ärendet. Vidare kan man bara ifrågasätta om en korrekt beräkning av antalet timmar gjorts. I yttrandet finns även flera moment som kommunen inte har berört i beslutet.

 

I beslutet har man schablonmässigt gjort avdrag för föräldraansvar, man har helt enkelt inte beaktat specifika behov som klagande har. Läkarbesök och omvårdnad är bara några av de olika saker där klagande kräver mycket större omvårdnad än någon jämnårig utan funktionshinder.

 

Förvaltningsrätten meddelar bifall så att klagande får 35 minuter mer i veckan för in och utkoppling av sondmatning samt 6 timmar och 25 minuter för tillsyn vid måltider. Vill ni läsa Domen i sin helhet så finns den i en länk nedan:

Malmö_FR_9482-16_Dom

 

Behöver ni hjälp att överklaga ett beslut? Kontakta oss på Assistansjuristerna

Niklas //sekreterare

 

Klagande behöver hjälp att ta på en benskena för att kunna träna, vilket ofta är av stor vikt vid funktionshinder. Vidare behöver han någon som är närvarade då han vid förflyttning annars kan ramla ur sin rullstol. Han har också yrkat på mer assistans så att han kan utföra sin vattenträning.

 

 

Klagande behöver hjälp i alla delar av måltiden och måste därför ha någon närvarande. Han har tidigare inte varit beviljad hjälp vid intagandet av själva måltiden. Klagande har pga en stroke förlamning i vänster sida och ett kraftigt synbortfall. Och behöver därför omfattande hjälp vid måltiden. Det föreligger också stor risk att han ska sätta i halsen när han äter pga sin förlamning.

 

Kammarrätten menar att det finns stöd för att någon måste vara närvarande när klagande intar måltiden. Klagande beviljas också hjälp att ta på benskena vid träning.

Vill ni läsa Domen i sin helhet så finns den i en länk nedan

Kammarrätten i Göteborg målnr 6690

 

Behöver ni hjälp att överklaga ett beslut. Kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas //sekreterare

Försäkringskassan beslutar i augusti 2016 att inte bevilja klagande assistansersättning, med motiveringen att han inte tillhör personkretsen. Man menar vidare att funktionshindret inte är varaktigt pga att den enskilde har en arm med varierande god förmåga. Att klagande bara har en arm efter amputation visar inte på ett omfattande behov enligt Försäkringskassan.

 

 

Klagande överklagar beslutet och menar att det inte finns någon fast tidsgräns för vad som kan anses vara ett varaktigt funktionshinder. Man måste i sådana här fall titta på hela utredningen för att kunna göra en bra bedömning av personkretstillhörigheten. Pågående behandling och rehabilitering är inte ensamt skäl för att funktionshindret inte är varaktigt.

 

 

Intygen styrker att funktionshindret i höger arm är varaktigt, vilket måste anses som goda bevis på att klagande tillhör personkretsen. Av underlagen framgår att vänster arm amputerades 1982 samt att den enskilde har daglig smärta och mycket begränsad rörlighet i höger axel och arm.

 

Förvaltningsrätten anser att det är ostridigt att klagande är i behov av ett omfattande stöd och hjälp i sin dagliga livsföring. Även med en operation så kommer han att vara i behov av stöd och hjälp dagligen. Hans behov är stort och omfattande och gör att han därmed ska tillhöra personkretsen. Förvaltningsrätten meddelar därför bifall till överklagan.

Vill ni läsa Domen i sin helhet så finns den i en länk här nedan:

 

Uppsala FR 1704-17 Dom 2017-05-30

 

Behöver ni hjälp att överklaga ett beslut?
Kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas //sekreterare

Klagande yrkar på att han ska ha rätt till assistansersättning, han anför vidare att han nekats vittnesförhör i den förhandling som ägt rum i Förvaltningsrätten. Då vittnet är av högsta vikt för klagandes möjlighet att få assistans så var detta förödande för honom. Detta strider mot Europa konventionen när man genom avvisande av vittnen nekar klagande möjlighet till en rättvis rättegång.

 

 

Han har begärt muntlig förhandling där expert vittne kallats samt en vän till familjen som kan intyga klagandes stora hjälpbehov. Man har avslagit begäran om muntlig förhandling med motiveringen att det hållits vid flera andra tillfällen, vilket man kan tycka är väldigt konstigt.

 

Vill ni veta mer om när muntlig förhandling kan begäras så står det mer om det i Domen nedan.

 

Kammarrätten meddelar att de vittnen som klagande vill höra aldrig tidigare hörts i målet, man kan därför inte avgöra hur deras vittnesmål påverkar utgången av målet. Därför meddelas prövningstillstånd och man återvisar målet till Förvaltningsrätten för att ta upp målet på nytt.

 

Vill ni läsa Domen i sin helhet så finns den i en länk nedan:

 

3456-17

 

Behöver ni hjälp att överklaga ett beslut? Eller göra en ansökan om assistans?
Kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas //sekreterare

I april 2015 beviljar Försäkringskassan assistansersättning med 78 timmar perioden december till maj samt 80 timmar perioden juni till november. I beslutet beviljas dubbelassistans med 2,39 timmar samt aktiv assistans under natten med 35 minuter.

 

Vad det gäller väntetid under natten så hävdar Försäkringskassan föräldraansvar som så många tidigare fall.

 

Klagande yrkar på att få assistans för all aktiv tid samt för väntetid med 8 timmar och 45 minuter per natt. Vidare är klagandes funktionshinder av den karaktären att hon måste ha någon i närheten som kan bistå vid behov. Den komplexa hjälp som hon är i behov av hela dygnet kan inte anses ingå under normalt föräldraansvar. Vidare saknar klagande konsekvens tänk och hamnar lätt i farliga situationer vilket kräver ständig tillsyn.

 

Förvaltningsrätten anser att det är ostridigt att den hjälp som klagande är i behov av nattetid inte kan gälla som Föräldraansvar. Hon beviljas därför tid för den del som under resterande dygnsvila. Sammanlagt 8 timmar och 45 minuter per natt. Ärendet överklagades senare av Försäkringskassan till Kammarrätten. Utan framgång för Försäkringskassan.
Om ni vill läsa Domen i sin helhet så finns den i en länk nedan:

 

 
Dom i Förvaltningsrätten Göteborg målnr 12757

 

Behöver ni hjälp att överklaga i ett liknande fall? Kontakta oss på Assistansjuristerna.

 

Niklas //sekreterare

Omsorgsnämnden i Sandvikens kommun avslog den 30 maj 2016 sökandens ansökan om personlig assistans med motiveringen att sökanden inte tillhörde personkretsen i 1 § 3 LSS eftersom att hans hjälpbehov inte ar tillräckligt krävande eller komplicerat.

Sökanden överklagade beslutet och förvaltningsrätten i Falun konstaterade att sökandens dels tillhörde personkretsen i 1 § 3 LSS, samt att hans hjälpbehov var tillräckligt krävande och komplicerade för att han skulle uppfylla villkoren för rätt till personlig assistans.

Omsorgsnämnden överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten som 2017-07-04 klargjorde att prövningen huruvida en person omfattas av personkretsen i 1 § 3 LSS och prövningen av huruvida individens hjälpbehov är tillräckligt stora för att uppfylla förutsättningarna för personlig assistans är två bedömningar som inte nödvändigtvis måste sammanfalla. Eftersom att omsorgsnämnden endast hade gjort prövningen av personkretstillhörigheten, avvisade kammarrätten förvaltningsrättens bedömning av rätten till den personliga assistansen utifrån omfattningen av sökandens hjälpbehov. Kammarrätten återförvisade därför ärendet till omsorgsnämnden för prövning av frågan om rätt till personlig assistans och då med utgångspunkten att sökanden omfattades av personkretsen i 1 § 3 LSS.

Se domen i sin helhet nedan.

 20170704KRDomMålnr86617

//Assistansjurist

 

 

Kammarrätten meddelade 2017-04-21 en dom rörande sökandens rätt till personlig assistans i enlighet med 9 a § LSS i förhållande till det faktum att fullt vårdbidrag utgick till sökandens föräldrar.

Enligt 9 a § i LSS så har en individ som bedöms vara i behov av personlig assistans rätt till insatser för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Behoven kan tillgodoses på annat sätt exempelvis genom att den funktionshindrade erhåller andra insatser från samhället såsom insatser som ges av personal knuten till barnomsorg och skola eller genom vad som normalt faller under föräldrars ansvar för vårdnad och tillsyn enligt föräldrabalken. Att en förälder erhåller vårdbidrag kan också inrymmas under begreppet.

Kammarrätten fann att sökanden redan var tillförsäkrad goda levnadsvillkor genom den av omsorgsnämnden redan beviljade omfattningen av personlig assistans, men markerade att själva bedömningen av en individs rätt till personlig assistans inte ska påverkas av huruvida vårdnadshavare uppbär vårdbidrag eller inte.

Se domen i sin helhet nedan.

 

20170421KRDomMålnr53416

 

// Assistansjurist

 

Högsta förvaltningsrätten meddelade 2017-06-22 prövningstillstånd för frågan huruvida behovet av taktilt teckenspråk är att anse som ett grundläggande behov enligt 9 a § LSS. Högsta förvaltningsdomstolen har förordnat att Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting ska yttra sig i frågan innan ett domslut tas.

I frågan som målet gäller har både förvaltningsrätten och kammarrätten kommit fram till att det aktuella behovet av taktil teckenspråkstolkning utgör ett grundläggande behov för individen.

Till skillnad från vanligt, så kallat visuellt teckenspråk, innebär taktilt teckenspråk kommunikation genom tolkning av tecken med hjälp av känseln. Taktilt teckenspråk används av personer som är dövblinda och som inte kan kommunicera genom visuellt teckenspråk.

För att hjälp med kommunikation ska anses utgöra ett grundläggande behov i enlighet med 9 a § LSS, krävs att det behövs en tredje person för att kommunikationen överhuvudtaget ska vara möjlig. Det krävs också att denna tredje person behöver ha ingående kunskaper om den assistansberättigade, om funktionsnedsättningen och den assistansberättigades sätt att kommunicera.

Individen i målet var i behov av taktil teckenspråkstolkning, det vill säga teckenspråkstolkning med hjälp av känseln. Försäkringskassan, som var motpart i målet, anförde att behovet taktil teckenspråkstolkning kunde tillgodoses av vilken teckenspråkstolk som helst med kompetens i taktil tolkning.

Vittnesförhör med professor i audiologi och handikappvetenskap gav för handen att det finns vetenskaplig underlag för att taktil kommunikation är beroende av personlig kännedom på ett annat sätt än visuell teckenspråkstolkning och att svårigheter för en dövblind att kommunicera genom taktil teckenspråkstolkning kan leda till social isolering. Vittnesförhör med docent i teckenspråk på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet gav för handen att för taktil teckenspråkstolkning, måste tolkaren anpassa sig efter användaren, att alla inte känner till alla signaler och att samma företeelse kan förklaras genom olika signaler samt att socialhaptisk kommunikation (när man genom tecken på kroppen förmedlar saker som händer i omgivningen) är något som byggs upp mellan de som använder den. Vittnesförhör med utbildad teckenspråks- och dövblindtolk med teckenspråk som modersmål gav för handen att det finns olika strategier och tekniker för kommunikation som är unika för varje person med dövblindhet.

Kammarrätten kom fram till att sökanden i målet med hjälp av taktil teckenspråkstolk utan ingående kunskaper om just sökanden, kunde föra vissa formella samtal. Enligt kammarrätten gav utredningen i målet emellertid för handen att sökandens förmåga att kommunicera förbättrades avsevärt om den som hjälper henne att kommunicera har ingående kunskap även om henne. Tillsammans med de allvarliga följder som kommer med den sociala isolering som sökanden riskerar om hon inte får sitt kommunikationsbehov tillgodosett föranledde kammarrätten att bedöma den taktila teckenspråkstolkningen som ett grundläggande behov.

Försäkringskassan överklagade domen och frågan huruvida taktil teckenspråkstolkning är att anse som ett grundläggande behov i enlighet med 9 a § LSS eller inte ska nu avgöras i Högsta förvaltningsdomstolen.

 

Se domen i sin helhet nedan.

20170622HFDDomMålnr466716

 

// Assistansjurist

 

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade 2017-06-22 prövningstillstånd i kammarrättens Mål nr 5218-16. Målet gäller frågan huruvida ett hjälpbehov avseende toalettbesök, hårtvättning, tandborstning och nagelvård med omfattningen tre timmar per vecka är av sådan karaktär och omfattning att det enligt 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ger rätt till personlig assistans. Inför avgörandet har Högsta förvaltningsdomstolen bett Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting att avge yttrande i frågan.

Med utgångspunkt i tidigare uttalanden från Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2009 ref. 57), kom förvaltningsrätten i Stockholm fram till att sökandens hjälpbehov med dess omfattning av tre timmar inte var tillräckligt omfattande för att berättiga honom till personlig assistans. Kammarrätten kom emellertid fram till att inte bara tidsomfattningen är av betydelse för frågan om rätt till personlig assistans. Eftersom de hjälpbehov som sökanden hade var mycket privata och integritetskänsliga till sin natur samt av återkommande karaktär, ansåg kammarrätten vid en samlad bedömning att sökanden redan vid hjälpbehov med en tidsåtgång om endast tre timmar per vecka var berättigad till personlig assistans.

Målet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som nu alltså har meddelat prövningstillstånd för ett viktigt avgörande i frågan.

 

Se domen i sin helhet nedan.

 20170622HFDDomMålnr105717

 

// Assistansjurist