Klagande hade tidigare haft assistansersättning med 21 timmar per dag, men vid en ny prövning av assistansersättningen fastslog Försäkringskassan att klagandes hjälpbehov inte längre var av sådan omfattning att klagande skulle få fortsatt ersättning. Man motiverade det med att de grundläggandebehoven inte var av privat och integritetskänslig natur. Därför drog man in beslutet.
Klagande yrkar däremot att man hennes behov kräver ingående kunskap gällande kvalificerade motiverings och aktiverings kunskaper samt aktiv tillsyn. Pga av hennes psyksiska funktionsnedsättningar saknar hon förmåga och omdöme att ta hand om sig själv.
Enligt intygen behöver hon hjälp av personer med god kunskap om henne och hennes funktionshinder annars finns risk för självskadebeteende. Det tar lång tid att lära känna henne och det räcker inte med vanlig arbetsinstruktion och information för att ge henne behövligt stöd. Risk förekommer att hon kan skada andra samt om någon utan ordentlig kunskap försöker förklara situationer för henne, så kan hon både skada sig själv och andra.
En personlig assistent skriver att det tog två år att lära känna klagande väl. Hon menar att social kunskap inte kommer naturligt för klagande samt att hon har svårt att ta kontakt med andra människor. Som assistent måste man hela tiden vara på vakt så att hennes självdestruktiva sida inte tar över. Klagande blir ledsen om saker inte klaras upp och hon inte förstår vad som händer. Man måste förstå hennes uppfattningsförmåga samt dem risker som alltid föreligger. Vilket är svårt utan ingående kunskap om henne.
Vill ni läsa Domen i sin helhet så finns den i en länk här nedan:
Luleå_FR_845-16_Dom_2016-11-14
Behöver ni hjälp att överklaga ett beslut, eller ansöka om assistans. Kontakta oss på Assistansjuristerna.
Niklas
//sekreterare