Att ha personliga assistenter är först och främst ingen lyx, vilket man kan tro när man läser vad en del skribenter skriver i tidningarna. Personlig assistans är något som många med mig måste ha för att klara vår vardag. Jag tror ingen vill ha okända människor i sitt hem, som ska hjälpa dig med precis allt. Som exempel tänk dig att ha en människa som hjälper dig på toaletten eller hjälper dig att klara av att duscha. Då pratar vi inte om någon anhörig utan en helt okänd människa som ska hjälpa dig i dem mest intima situationerna i livet.
Det här är livet för många människor, ett liv som vi inte kan klara oss utan. Ett liv som vi måste slås för att få ha kvar. Politikerna tycker att vi har det för bra, det är en lyx att gå på toaletten när vi vill, det är också en lyx att kunna bestämma vad vi vill äta eller när vi vill gå upp på morgonen.
Men om man nu har assistans och vill få den att fungera så bra som möjligt, vad kan man göra då? Personligen tycker jag att personkemin mellan mig och assistenten måste fungera.
För när man behöver ha en okänd människa i sitt hem och sin absoluta närhet, så måste man kunna känna sig bekväm. En annan sak som jag tycker är viktigt är att ha en kommunikation med assistenten vad som fungerar och vad som inte fungerar. Tidigare hittade jag på sidan PA tips några bra råd hur man ska förhålla sig till sin personliga assistent.
Gå gärna in och läs vad olika assistansanvändare skriver om sina erfarenheter på:
Behöver ni hjälp att överklaga ett beslut eller ansöka om assistans. Kontakta oss på Assistansjuristerna.
Niklas
//sekreterare