Gott och blandat

gott

Gott och blandat

 

 

Bland det roligaste i mitt jobb tycker jag mötet med människor är, unga, gamla och alla däremellan. Det allra bästa och trivsammaste att mötas är under våra aktiviteter och resor.

dumle

Jag går alltid hem upplyft och berikad från våra träffar och tänker på hur mycket samvaro och kontakten med nya människor betyder, egentligen.

Alltid lär jag mig något nytt, alltid får jag höra minst en spännande levnadshistoria eller en fängslande reseberättelse, alltid möter jag någon som jag sedan tänker på med extra värme.

De allra flesta människor är lätta att tycka om, och även om vi alla är olika så kan vi både glädjas, förskräckas och kanske också ibland sörja tillsammans.

gelehallon

Nu ligger en vår fylld av aktiviteter framför oss i våra regioner. Här uppe i norr har vi bland mycket annat satsat på en föreläsningsserie under våren med aktuella ämnen och spännande föreläsare, och varje kväll avslutas med något extra.

Först ut var en resekväll med provning av kaffe från världens hörn, läs mer om det i ett tidigare blogginlägg.

Om ett par veckor blir det föreläsning om personlig assistans, om hur man kan anpassa sin assistans, om rättigheter, om hur man gör när man vill arbeta med sitt eget barn, och mycket annat.  Innan vi går hem ska vi få lära oss laga sushi, intressant.

chokladrussin

Men vi satsar också på utbildningar för vår fina personal, alla fantastiska personliga assistenter som utför sitt jobb på bästa sätt, året om. Här i norr ska vi få ett kunskapslyft, men om det och om vår fjällresa tänker jag berätta nästa gång.

Jag hoppas vi ses på en aktivitet nära dig!

Resfeber och kaffeprovning

kaffe

Igår började VH assistans serie av föreläsningar på Umeåkontoret under namnet ”Vår i luften”. Först ut var vår rese- och eventansvariga medarbetare från Stockholm, Caroline, som pratade om årets kommande resor. Jag fick i alla fall ett sug i magen att få ge mig iväg till alla resmål – Dubai, Mallorca och Gran Canaria bara för att nämna några. Inte blir det bättre av Umeåvädret som retas med några ynka plusgrader som troligtvis kommer förvandlas till minus 10 så snart som imorgon. Är du intresserad av någon av våra resor? Kontakta Caroline på 08-679 99 29.

vattenskidor

Efter den mycket intressanta föreläsningen hade vi besök av Costassom hade med sig en uppsjö av olika spännande kaffesorter vi fick prova på. Min favorit var Hacienda La Esmeralda från Panama.

kaffe2

Ha det bra tills nästa gång!

/Didrik

Jämlikhet för alla – del 2

Försäkringskassan vänder ut och in på sig för att garantera största möjliga objektivitet och likformighet i rättstillämpningen. Man utvecklar behovsbedömningsinstrument och metodstöd i den egna Vägledningen, som är höjd över all lag och praxis, där det anges hur handläggaren ska tänka och agera i alla lägen. Viktigt är dock att handläggaren, som inte är juridiskt bildad, inte glömmer att göra enegen bedömning av det uppgivna hjälpbehovet mot bakgrund av en lika omfattande och spretande praxis. Vad tycker du? Hur bedömerdu det uppgivna hjälpbehovet? Vilken bevisning bedömer du att dubehöver för att bedöma hjälpbehovet? Handläggaren agerar i princip ensam, och presenterar slutligen sitt förslag till beslut inför den alltmer hemliga beslutsfattaren. Beslutsfattaren fick man tidigare träffa, i ett sammanträdesrum där nämnden samlades för att besluta i just ditt ärende. Så är det fortfarande i kommunerna. Konspirationerna skenar när man betänker hur det kan gå till numera.

Vid ett hembesök i veckan fick jag återigen höra, det jag så ofta får höra, att ”det är inte jag som fattar beslut, jag inhämtar bara information och sammanställer det till beslutsfattaren”. Att kunna säga vid hembesöket, att beslutsfattaren är den som slutligen skriver under beslutet, måste innebära en lättnad för samvetet. Liksom för beslutsfattaren, som sätter sig med förslaget och konstaterar att man ju bara har detta att gå på, och det som inte handläggaren valt att presentera för mig kan ju inte vara värt att veta. Det blir som en cykel av samvetsrensning.

Tätt följt av detta kom den nya klassikern: ”numera räknar man jag, tyvärr får jag väl säga, bara aktiv tid för praktiskt hjälpbehov, det är den information jag fått i ett IM”. Ett IM är ett internt meddelande. Försäkringskassan skickar ofta ut interna meddelanden till handläggaren för att ge vägledning i hur man ska bedöma olika saker. Dessa IM skapar en praxis inom Försäkringskassan. Ibland kommer sig ett IM av nya signaler i domstolspraxis eller bland politiska beslut, men ibland tycks de komma sig av sig själva, och utifrån hur man inom Försäkringskassan bestämmer sig för att saker ska tolkas. Jag ser en fara i dessa IM, och att handläggaren är villigare att tala om ett IM, än om ett nytt Regeringsrättsavgörande eller vad som angivits i en proposition. ”Vi vet ju inte ännu hur vi ställer oss till Regeringsrättens uttalande, vi avvaktar vad som står i kommande IM angående detta.”

Jag upplever det som att Försäkringskassan arbetar med ett dubbeleggat svärd. En sidan är vetenskaplig in absurdum – där vardagen styckas upp i sekunder och aktiviteter, andra sidan är fullständigt godtycklig, där tycke och tillit spelar den avgörande rollen. För mig är detta ohållbart, utifrån rådande konventioner och lagstiftning. Samt även med hänvisning till rådande förvaltningsprinciper och rättskällelära. Vi har lite kvar att göra.

/Jessica

Jämlikhet för alla – del1

Som nationell jurist ser jag som ni vet mycket som får mig att tänka på hur det egentligen står till med jämlikheten i Sverige. På juridiska kallas det likformighet i rättstillämpningen och det tas om rätt till en objektiv bedömning. I verkligheten märker man dock snabbt att jämlikhet, likformighet och objektivitet är begrepp som är mer eller mindre fridlysta, så ovanliga som de tycks vara.

Det görs skillnad på fina och fula funktionhinder. Exempelvis har vi märkt att det finns liten kunskap om och lite hjälp att få som vuxen person med Down´s syndrom. Inom vuxenhabiliteringen ser man sällan dessa personer, då de ”så ofta hamnar på olika boenden” och då hänvisas till kommunala habiliteringen. Inom den kommunala habiliteringen lägger man å sin sida inte ned resurser på att utreda den egentliga funktionsförmågan, psykiska välmåendet och utvecklingsmöjligheterna.

Det är även besvärligt att anföra att man lider av någon diagnos inom det neuropsykiatriska spektrat. Du är ju då kanske motoriskt högfungerande, behöver inte alls rullstol och kan spela avancerade datorspel. Det finns ingen plats i LSS för dig. Att man då tydligt kan peka på både förarbeten och rättspraxis – som skriker motsatsen – spelar ingen roll. Autism är inget funktionshinder, det är mest resultat av för mycket socker och dålig uppfostran.

Trafikskador är luriga. De går ju sällan att i detalj utreda. Det kan vara svårt att säga vilken kota som trycker på vilken nerv och vad som orsakar just det symptomet eller vad utvecklingen kan tänkas bli. Dessa begränsningar beror på att vi inte kommit därhän i vår vetenskapliga forskning. Men ändock fick jag i dagarna motta besked om indragen assistansersättning p g a att personen plötsligt inte längre ansågs ha ett varaktigt funktionshinder, inte heller ansågs hon färdigbehandlad och de exakta orsakerna till de påstådda problemen sägs nu vara luddiga. Bristande bevisning om frågor som omöjligen kan bevisas.

Även geografiskt gäller det att tänka till innan man föder ett funktionshindrat barn eller själv drabbas av ett funktionshinder. Det är helt klart en fördel att bo i Stockholm. Du bör helt undvika södra och västra Sverige, där inte ens den mest uppenbart funktionshindrade har en chans mot vissa lokalkontor och handläggare. Även i domstol hamnar du där i underläge.

Försäkringskassan talar om behovsbedömningsinstrument för att säkerställa att inte olika handläggare gör olika bedömningar. Problemet ligger dock inte i vilket material man tar med sig till hembesöket, vilket förhörsdokument eller frågeformulär du använder dig av. Problemet ligger i vilken människosyn man har med sig in på ett möte med en person med ett omfattande funktionshinder. ”Tror” du inte på whiplashskador eller Aspergers syndrom, eller anser du att personer med Down´s syndrom är ”gulliga” så kommer det att vara avgörande för hur du handlägger ärendet. Anser du att assistans är till endast för svenskfödda? Eller bara för personer utan egna ekonomiska medel och som inte har det för fint hemma? Anser du att assistans endast bör utföras av externa personer och inte av anhöriga? Tror du att 30 % av de som idag är assistansberättigade ”fuskar”? Saknar du helt egen erfarenhet av CP-skador och beskriver de habiliteringsinsatser med träning och stretchning som ordineras av flertalet experter som ”en önskelista”? Gör du skillnad på tvångsskadebeteenden där man slår sig hårt över axeln och där man slår sig över bröstet och tycker att endast det senare är värt att förhindra? Kan du inte se anledningen till varför en utvecklingsstörd pojke skulle behöva kommunicera med personer utanför skolan och familjen? Är du tävlingsinriktad och stridslysten som person snarare än objektiv och balanserad?

Då bör du som handläggare, kommunal personal inom skola, habilitering och boende eller som rådman i domstol, byta arbete. Att arbeta med dessa frågor, och besluta om dessa insatser för personer för vilka det får oerhört långtgående konsekvenser, är ett enormt ansvar och kräver yttersta professionalitet och kompetens inom ALLA möjliga diagnoser och funktionshinder.

Vi arbetar vidare med att garantera största möjliga rättvisa och framförallt jämlikhet för våra brukare. Och jag vill apropå det, passa på att meddela att jag nu har fått en ny kollega. Hon heter Sara Rittenberg och är utbildad socionom. Sara har sitt säte i Malmö, är ursprungligen från Umeå, och kommer liksom jag finnas överallt i landet. Vår tanke är att hon ska hantera ansökningsprocesser för att möjliggöra för mig att fokusera mer på domstolsprocesser. Som socionom hoppas vi på att kommunikationen i ansökningsskedet förbättras, då det har visat sig att många handläggare uppfattar det som ”aggressivt” att skicka en jurist i första skedet. Vidare har Sara en massa kunskap om vad psykiatri och habilitering, etc. sysslar med och kommer snart att bli en mästare på mitt favoritområde – nämligen medicinska intyg!

Vi hörs snart igen!

Jessica

Slutet gott, allting gott

solsken

Det går en dag från vår tid och kommer aldrig åter, brukade en av mina före detta kollegor säga med dov stämma när han var på sitt mest melankoliska humör.

Jag får väl säga att det gått ännu ett år, ett helt fantastiskt år när mycket hänt, mycket blivit gjort och vi på VH assistans upplevt mängder av spännande saker, och det allra bästa med det är att nu väntar ett nytt år runt hörnet.

Dagarna har redan börjat bli ljusare, och jag tänker ofta på min farmor som alltid pratade om januaris ljus när jag var liten, och som visade mig på köksväggen hur solen kastade längre och längre strålar för varje dag som gick.

Tänk så viktigt det är att värdesätta vardagslyckan, att vi får leva i ett fredligt och demokratisk land förskonat från naturkatastrofer, och att ett nytt år fyllt av möjligheter ligger framför oss.

Jag är inte mycket för nyårslöften, men tycker att vi kan lova oss själva att ta tillvara på livet och göra det allra bästa av 2011.

Gott Nytt År!

önskar Agnetha

God Jul!

Hej!

Hoppas att ni har en fin vecka såhär inför den stundande julen, jag kan tänka mig att de flesta har fullt upp med julstök och förberedelser.

Själv oroar jag mig mest för vädret som kan ställa till det för oss som ska resa under julhelgen.

Men jag kan inte annat än att säga att det är otroligt vackert ute nu, körde tur och retur Jönköping igår och det var ett vackert vinterlandskap vi fick njuta av under den bilfärden.

Men för att återgå till ämnet jag tog upp i måndagens blogg så kan jag berätta att äntligen så kom socialstyrelsens ansökningsblankett, vilket var väldigt skönt. Nu vet vi vilka krav som ställs på verksamheten och vad de vill att vi ska redogöra för. Jag blev ganska lättad faktiskt, tycker att det var frågor som var relevanta och ganska självklara att kunna besvara när man driver en verksamhet inom personlig assistans.

Vi ska kunna redogöra för hur vi arbetar för att leva upp till lagstiftningen, inga konstigheter, redogöra att vi besitter rätt kompetens och att värnar om vår personal, ja, ungefär det, kortfattat.

När väl ansökan är inlämnad och godkänd och vi har en verksamhet som lever upp till detta så kommer inte heller tillsynen att vara något problem.

Tillsynen ser jag som nödvändig för att kunna kontrollera all assistansverksamheten i Sverige men också för att kunna sätta igång olika former av kvalitetsarbete inom assistansen.

Jag menar att det alltid finns en risk att man gör minsta möjliga, finns inte kraven så tänker inte alla på att själva utveckla och internt arbeta med kvalitetsfrågor utan det mesta rullar på, vilket innebär att människor kan hamna i otroligt utsatta situationer och inte alls få den assistans som lagstiftningen kom till för och ska värna om.

Ska en lagstiftning följas så måste det alltid finnas kontrollfunktion och uppföljning av denna för att den ska följas fullt ut, så har vi det när det kommer till all annan lagstiftning i Sverige och så kommer det nu också att bli när det gäller den personliga assistansen.

Det här är frågor som jag tycker är väldigt intressanta, vilket kanske är tur när man arbetar i ett assistansföretag med kvalitetsfrågor!

Jag har många gånger förundrats över just det faktum att det inte har funnits större kontroll externt eller bättre verktyg för intern kontroll.

Det är en komplex bransch, det tror jag att alla nästan kan förstå, komplexiteten ligger i att det är en arbetsplats i någons hem, det faktum att alla arbetsplatser är utspridda, det finns en hel radda med lagstiftningar att följa som inte alltid går ihop, det är många människors viljor som ska lyssnas in och det gäller att myndigheter och övriga samarbetar mot samma mål, ja det finns mycket som ska fungera för att den enskilda ska få en bra assistans.

Just därför är det viktigt att det finns en extern kontrollfunktion som kan se till allt allting fungerar och riktlinjer för vad man ska leva upp till för att vara kompetenta nog för att bedriva verksamhet inom personlig assistans. Men denna kontroll måste utformas och genomföras av människor som kan och förstår branschen, så att vi kan mötas och tala samma språk, det är väldigt viktigt.

Så slutligen som ni nog förstår så blir det nu två tunga dagar framför datorn innan det är dags att fira jul.

Slutligen vill jag passa på att önska er alla en riktigt härlig jul och ett gott nytt år så hörs vi igen 2011!

Hälsningar Linnéa Lilja

Nya förändringar i assistansvärlden

bloggvinter

Hej på er!

Då var det min tur att få blogga igen, var längesedan sist, men det är fler än jag som ska få sin röst hörd genom detta forum!

Det är mycket som händer nu, och då tänker jag inte på jul och nyårsplanering med allt vad det innebär utan snarare de stora förändringarna som vi står inför i assistansvärlden.

Från årsskiftet så kommer socialstyrelsen ta över all tillsyn av den personliga assistansen och det kommer också att krävas tillstånd för att som assistansanordnare få fortsätta bedriva personlig assistans.

Det är ett stort och inte helt enkelt arbete det här för socialstyrelsen och inte minst för alla assistansföretag som ska ansöka om tillståndet och kan komma att behöva göra en hel del förändringar i sin verksamhet.

Vi vet inte ännu exakt vad som kommer att krävas av oss då själva ansökningsformuläret inte kommit ut ännu (jag väntar med spänning), men det bör komma vilken dag som helst.

Men i proppen inför denna förändring så står det ganska tydligt att fokus kommer att ligga på kvalitet och kompetens, vilket det också ska göra, enligt mig.

Den personliga assistansen är den ända verksamheten inom socialt arbete som inte varit granskad av socialstyrelsen till nu och har därför också sluppit undan en del krav som borde ha ställts så som på kvalitet av utformningen, dokumentation och krav på rutiner, utbildning och en mängd andra saker.

Jag tycker att det här är bra, mycket bra, vi behöver öka kvaliteten på all personlig assistans och arbeta efter mycket striktare former än vad man behövt göra tidigare. Personlig assistans ska bedrivas av personer som är kompetenta inom området och arbetar för att det finns ett genuint intresse för frågorna och en vilja att göra det riktigt bra och skapa någonting bättre. Det här innebär självklart en förhöjd kvalitet för kunden på sin personliga assistans och en bättre arbetsplats för de personliga assistenterna.

Men icke att förglömma, det här är nytt, det kommer att ta tid och det kommer att vara besvärligt för en del företag, främst dem som inte idag har arbetat så mycket med kvalitetsledningssystem och utbildning och inte heller sitter på resurser internt, men vi får helt enkelt vänta och se vad som kommer att hända men en sak är säker… fortsättning följer…

Önskar er alla en härlig måndag i vårt vackra vinter Sverige!

Linnéa Lilja

Fler bilder från Umeås julfest

julfest6

Nu är det bara en vecka kvar till jul, för alla som vill komma i bättre julstämning kommer här lite mer bilder från Umeåkontorets fantastiska julfest.

 

Veronica minglade tillsammans med tomten.

julfest1

julfest5

Ett litet hörn av det dignande kakbordet, över 40 olika sorter allt som allt!

 

julfest3

julfest2

Alla som ville fick julpynta sig själva med fina ansiktsmålningar.

julfest4

Snowflakes singers lyfte stämningen ytterligare med vacker sång.

En vecka senare

Hej, Didrik här från kommunikationsavdelningen i Umeå.

En liten reflektion såhär innan helgen.
Nu är det en vecka sedan det såg ut såhär på vårt kontor:

julbord

Det är såklart vårt fantastiska julbord jag pratar om och som ävenLyckselekontoret har skrivit om.

Nu ser det lite annorlunda ut här på kontoret och i gamla riksbanks-salen, nästan lite tomt då alla människor fått festa klart och  vi stökat undan all julmaten.

Men då tänker jag bara på allt roligt som kommer hända i aktivitetshuset i framtiden, varje dag kan ju faktiskt bli lika bra som den här.

Så med gott hopp om dessa fantastiska lokaler önskar jag er alla en trevlig helg!

Rapport från helgens festligheter vid Umeåkontoret/Allaktivitetshuset

port

På fredagen den 3 december anordnades en väldigt lyckad bjudning för branschfolk, då ca 150 lokala politiker, intresseorganisationer, företag och personer från offentlig sektor samt potentiella samarbetspartners besökte vårt nya och pampiga Allaktivitetshus på Vasagatan 6 i Umeå. Det bjöds på 40 olika sorters hembakta kakor, kaffe och glögg.

kakbuffee

Dagens höjdpunkt var den uppskattade ”Alla kan”-körens uppträdande. Deras repertoar innehöll glada och roliga sånger från Djungelboken och andra Disneyklassiker som det var svårt att inte gunga med i, men även mer ”juliga” sånger. Veronica berättade att vårt nya fina allaktivitetshus, är en gammal dröm som äntligen blivit sann för henne, och att det kändes extra värdefullt att få slå upp portarna till huset på den internationella handikappdagen.

allakan

Lördagens öppna hus lockade mer än 300 personer som fikade, gick husesyn, ställde frågor och tog del i aktiviteterna. Många besökare uttryckte sin beundran över våra vackra lokaler, och över de hembakta godsakerna förstås. För barnen fanns ansiktsmålning, ballongdjur, fiskdamm och pyssel. Tomten var också på besök, och de som ville fick möjlighet att lägga sina önskelistor i hans brevlåda eller slå in paket. Vera och Herman lockade leenden från många barn under dagen, och de skönsjungande kvinnorna i Snowflakes fick alla i julstämning.

snowflakes

Under aftonen laddade vi om inför den årliga julfesten för de tjänstemän och kunder med familjer som bor i den norra landsänden.  Det kändes väldigt roligt att få träffa alla nya och gamla medarbetare och kunder! En del hade rest långväga för att vara med. Det traditionella julbordet följdes av mumsig cheesecake och ris á la Malta, samt ett uppträdande av Snowflakes. Barnen fick godisfyllda julägg att ta med hem. Veronica avtackade också under kvällen de byggnadsarbetare och andra personer som hjälpt till med upprustningen av de nya lokalerna.

Sammanfattningsvis en helt fantastisk helg! Vi tror att många uppskattade att få se hur fint vi har fått det, underhållningen och det som bjöds. Men mest av allt tror vi att besökarna uppskattade vad allaktivitetshuset representerar och vad det kommer att betyda för många Umebor i framtiden – en plats där personer med funktionshinder och personliga assistenter kan mötas för gemenskap och ta del av såväl utbildningar som roliga aktiviteter för alla åldrar.

Enormt stort tack till alla som gjort detta möjligt!

Hälsningar från oss i Lycksele,
Rose-Marie, Anna och Agnetha