Kategori: Juridikbloggen

Det händer då och då att vi är med och hjälper en redan assistansberättigad klient att ansöka om tillfällig utökning från kommunen för att kunna genomföra en semesterresa. Det kan t.ex. bero på att det inte finns lika mycket hjälpmedel på semesterorten eller att terrängen är otillgänglig. Inte sällan får den enskilde avslag på sin ansökan från kommunen med hänvisning till att det går utöver goda levandsvillkor. Har man dessutom tidigare någon gång rest utomlands är det ännu svårare till bifall.
När en person söker om utökad assistans inför semesterresan så bedömer myndigheterna inte bara huruvida det faktiskt finns ett ökat behov under resan utan också om resan i sig måste göras för att uppnå goda levnadsvillkor. Myndigheter verkar mena att det ankommer på dem att bestämma om den enskilde ska få resa eller inte. Frågan är inte om det är goda levnadsvillkor att resa utomlands eller ej, frågan är om det behövs en tillfällig utökning p.g.a. att den enskilde kommer att befinna sig i ej anpassade miljöer under en viss tid. LSS har ett tydligt syfte; att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att leva sitt liv som andra. Dessa personer har rätt att behandlas som alla andra. Den enskilde har ofta sparat ihop pengar och finansierar resan själv. Denne vill likt andra personer i samma ålder som inte har någon funktionsnedsättning, kunna resa utomlands för sina egna pengar.

Målet för verksamheten enligt LSS och bestämmelserna i socialförsäkringsbalken är att människor med omfattande funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt och i gemenskap med andra människor. På så sätt främjas människors jämlikhet i levnadsvillkoren och fulla delaktighet i samhällslivet. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet.
(Socialutskottets betänkande 1992/93:SoU19 Stöd och service till vissa
funktionshindrade, s. 8)

Det märkliga är dock den bedömning som domstolen sedermera gör när den enskilde väljer att överklaga beslutet för att ha möjlighet att åka på semester. Då tar domstolen in samma rekvisitetet ”goda levnadsvillkor”, och domstolen lägger sig i huruvida den enskilde behöver åka på semester för att uppnå goda levnadsvillkor. Domstolen ska inte lägga sig i huruvida resan i sig är nödvändig för att uppnå goda levnadsvillkor eller inte utan ska endast avgöra frågan ”när den enskilde åker på semester, behöver den enskilde då utökning av den personliga assistansen för att uppnå goda levnadsvillkor”?
En person utan funktionshinder får aldrig den frågan, om man behöver åka på semestern för att uppnå goda levandsvillkor. Vill man åka så gör man bara det. Samma rättigheter måste kunna råda för personer med funktionshinder. Här måste en förändring av tankesättet till för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att kunna få möjlighet att åka på utlandsresor.
//Niklas
Jurist

I en intervju den 22 oktober kunde man höra finansministern säga att assistansersättningen är ett av de områden som ska sparas på för att klara flyktingkrisen. Det blev naturligtvis stora protester inom brukarrörelsen.

Att på detta sätt ställa två i samhället utsatta grupper mot varandra är katastrof. Det måste finnas många områden som det kan sparas in på, där inte människors liv och självständighet kommer i kläm.

LSS är en rättighetslag och inget man kan spara in på. Tror inte att finansministern skulle vilja få rätten att kunna gå på toaletten och klä på sig indragen för att det kostar för mycket. Oerhört tragiskt att intentionerna med lagen aldrig kommer på tal utan bara den ökade kostnaden.

Så jag hoppas att finansministern och regeringen tänker en extra gång innan dem sparar in på assistansersättningen. För alla kan plötsligt bli i behov av assistans.

Niklas Pajuste
sekreterare

Regeringen ska nu starta en utredning om de skenande kostnaderna inom personlig assistans. Även varför assistansanvändarna inte får det bättre trots ökade kostnader.

Under flera år har vi upplevt fler och fler försämringar inom assistansen både var det gäller den hos kommunen och hos Försäkringskassan. Så vad kommer då denna utredning att resultera i? Personligen tror jag på ytterligare försämringar. Då allt som har gjorts så här långt  varit kostnadsdämpande åtgärder.

Det här är vad regeringen vill utreda:

• Var ansvaret för olika insatser ska ligga (stat eller kommun) och vilka insatser som bäst motsvarar behoven för den enskilde brukaren.

• Om dagens ersättningssystem driver upp kostnaderna utan att enskilda brukare får det bättre. Genom att medlen betalas ut som en schablon gynnas de utförare som håller löner och övriga kostnader nere, skriver Åsa Regnér.

• Vilken roll vinstintressena har spelat för kostnadsutvecklingen.

• Varför män är överrepresenterade som assistansberättigade.

• Översynen ska ske i nära samverkan med företrädare för brukarorganisationerna.

Inget i denna utredning tar upp det som viktigast.

Hur ser man till att de mänskliga rättigheterna för personer med funktionshinder säkerställs. Genom att garantera att ingen kan stå utan en insats inom LSS. Det är frågan som borde utredas.

Sist kan man också   läsa att översynen ska ske i samverkan med brukarorganisationerna. Men vad får dem att säga till om i utredningen? Tyvärr tror jag att det inte blir särskilt mycket…

/Niklas Pajuste
sekreterare

 

Assistansersättningens timbelopp för år 2015 blir enligt beslut från regeringen 284 kr/timme. Den nya ersättningen innebär en ökning med 4 kr eller 1,4 procent, vilket är den lägsta höjningen någonsin. Flera kommuner i Sverige har fattat beslut om att ersätta privata anordnare av personlig assistans enligt LSS med ett schablonbelopp som är avsevärt lägre än det schablonbelopp som regeringen fastställer för assistansersättning för varje år enligt SFB. Vad som också är gemensamt för dessa beslut är att kommunerna inte utgår från varje kunds enskilda kostnader.

Assistansersättning avsågs ursprungligen svara mot faktiska kostnader för lämnad assistans, dock högst ett visst av regeringen bestämt belopp per timme. Någon motsvarande reglering infördes inte i LSS. Av förarbetena (prop. 1992/93:159 s. 175) står det dock att det belopp som regeringen varje år bestämmer som den högsta ersättningen per assistanstimme med stöd av SFB bör vara vägledande även i fråga om det ekonomiska stödet från kommunen enligt 9 § 2 LSS.

Kammarrätten i Sudsvall har i målnr 450-13 prövat frågan om skäliga assistanskostnader. I domskälen redogör man följande;

Reglerna om ekonomsikt stöd för skäliga kostnader för personlig assistans är avsedda för att ge den enskilde valfriheten ifråga om att få sin personliga assistans ordnad direkt genom kommunen utan att belastas av några kostnader, eller att anordna assistansen själv med finansiering av kommunen (eller assistansersättning i den utsträckning sådan utgår). Det är alltså fråga om alternativa sätt att tillgodose den enskildes behov.

Vid bedömning om de verkliga kostnaderna är skäliga bör utgångspunkten vara schablonbeloppet.

Det måste enligt Kammarrättens mening finnas ett förhållandevis vitt utrymme för att, åtminstone inom ramen för schablonbeloppet- relativt fritt fördela kostnaderna för den personliga assistansen på så sätt som bedöms bäst utan att den enskilde riskerar att bli utan ekonomisk stöd för de verkliga kostnaderna för insatsen. Ett annat synsätt – i strid med syftet med reglerna – kunna begränsa valfriheten. På grund av det ovan anförda och då de verkliga kostnaderna inte överstiger schablonbeloppet, finner Kammarrätten att kostnaderna får anses skäliga.

Med nuvarande regler är assistansersättningen avsedd att täcka de verkliga kostnader som den enskilde har för sin assistans, dvs. lönekostnader samt kostnader för administration m.m. Den ersättningsberättigade behöver bara redovisa hur många assistanstimmar som har utförts för att erhålla assistansersättningen. Inom ramen för det fastställda beloppet får den assistansberättigade själv avgöra hur stor del av beloppet som ska användas till lön och andra anställningskostnader och hur mycket som ska användas till administration och andra kringkostnader.

Jag hoppas verkligen att det blir ändring kring detta och att samtliga kommuner i Sverige börjar betala ersättning motsvarande schablonbeloppet enligt SFF. Hur ska kommunen kunna bedöma vad som är skäligt utan att ta hänsyn till faktiska kostnader för varje enskild person?

Niklas

Jurist

För att personlig assistans för aktiv tillsyn av övervakande karaktär ska beviljas på grund av medicinsk problematik krävs i första hand att det rör sig om egenvård, eftersom assistansersättning inte får lämnas för sjukvårdande insatser. Det kan röra sig om vård av teknisk karaktär i den mening att behovet i mycket stor omfattning handlar om egenvård som inte personen själv kan hantera eller där brister i tillsyn kan medföra risker för personens hälsa.

Aktiv tillsyn kan även bli aktuellt i situationer där ett tillstånd kan inträffa som kräver akut vård. Det krävs då att personen inte själv kan uppmärksamma när detta tillstånd uppstår och att han eller hon inte självständigt kan hantera situationen om den inträffar. Tillsynen förutsätter kännedom om sjukdomen som sådan, om personen och hur den yttrar sig hos honom eller henne. Det ska även finnas en viss frekvens och allvarlighetsgrad i den medicinska problematiken.

Den 25 juni 2015 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (målnr 3527-14) som kommer kunna få stora för framtida bedömningar gällande personlig assistans. Domen innebär ett klargörande av vilka som kan omfattas av det femte grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”. Endast personer med psykiska funktionsnedsättningar har rätt till personlig assistans för ett sådant behov. Försäkringskassan har klargjort att deras inställning är att annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper måste kunna kopplas till något av de andra fyra grundläggande behoven för att utgöra ett grundläggande behov.

Detta kommer drabba personer med övervakningsbehov på grund av medicinsk problematik. Det kan vara personer som har terapiresistent epilepsi som måste övervakas på grund av risken för att få ett anfall. Övervakning inryms ju inte i de övriga grundläggande behoven; personlig hygien, måltider, på och avklädning eller kommunikationssvårigheter. Det femte grundläggande behovet infördes för att säkerställa att barn och ungdomar med medicinsk problematik skulle kunna få assistans även om de inte hade behov av hjälp med de andra grundläggande behoven.

Vi har redan fått ett beslutförslag från Försäkringskassan där de avser att dra in assistansersättningen för en av våra klienter med hänvisning till denna dom. Vår klient hade ansökt om en utökning då hjälpbehoven har ökat och hans beslut inte räcker för att täcka hjälpbehoven och så kommer ett förslag på en indragning av ersättningen helt och hållet. Detta kom såklart som en chock för familjen. Hur ska deras son nu kunna få den hjälp som han behöver?

Det saknas en grundtrygghet för personer med assistans idag, vilket detta är ett tydligt exempel på. Har inte funktionsnedsättningen ändrats och hjälpbehovet minskats så dramatiskt så att det går under tjugo timmar ska det heller inte dras in eftersom förhållandena är de samma. I det aktuella fallet ska man poängtera att Försäkringskassan förhalat sin utredning i väntan på denna dom för att kunna dra in ersättningen. Handläggningstiden har varat i över 8 månader.

Om vår klient lämnas ensam kan konsekvensen av det innebära fara för dennes liv och hälsa. Det krävs dessutom att assistenten har ingående kunskaper om personen och dennes funktionshinder för att hjälpen ska vara möjlig att ges. Hur ska detta tillgodoses när assistansersättningen ska dras in?

Niklas

Jurist

 

Idag är Assistansjuristerna på plats under Funka För Livet på Halmstad Arena.

Jag (Didrik), Niklas, Jill och Jill är på plats för att svara på dina frågor om personlig assistans. Under dagen har vi även lyssnat på intressanta föreläsningar som Kim Anderssons ”Skärp dig för fan” om hur det kan gå när vården inte bemöter en på ett riktigt korrekt sätt.

Dagens monterspaning lyckades jag göra hos Findus, de har länge arbetat med ett koncept för specialmat med högt proteinvärde i olika konsistenser som kan serveras på sjukhus, serviceboenden osv. Det jag tyckte var väldigt roligt var att de börjat med portionsförpackningar som kan köpas av privatpersoner. Så ville ge ett snabbt tips om att detta skall vara tillgängligt att beställa hos ICA.

En av anledningarna till varför jag tyckte detta var så bra (förutom att jag älskar mat) var att det tyder på en trend där företag börjar rikta in sig mer mot individuella behov och kan leverera bra produkter som kan hjälpa människor utanför vården att må bättre.

Imorgon fortsätter mässan, på återseende.

/Didrik Viklund

Informatör, Assistansjuristerna

Då var det tid för mässan Funka för Livet i Karlskrona. Resan påbörjades ner hit från Stockholm igår på kvällen och jag kom fram till Karlskrona imorse vid 09.30 och mässan drog igång 12.00.  Då skulle allt vara förberett och allt vara på plats med Assistansjuristernas monter och material.  Mässan är en stor mötesplats för alla med funktionsnedsättningar, alla som arbetar inom hjälpmedel, assistans, service och tjänster för brukare i alla åldrar.  Funka för livet är en viktig mässa för att kunna hålla sig ajour med tjänster och produkter inom tillgänglighet och funktionsnedsättning som här visas upp av kommuner, landsting, organisationer och lokala- och rikstäckande organisationer.

Som vanligt på mässor handlar det mycket om att möta många människor med väldigt olika livsöden. Något som berörde extra idag var en pappa jag pratade med som äntligen hade fått assistans för sin dotter med ett mycket komplext funktionshinder. Men nu var problemet att de inte kunde anställa assistenter som kunde hjälpa henne då det är en väldigt avancerad assistans som ställer höga krav på assistenterna. Assistansbolaget gör vad de kan men det räcker alltså inte i detta fall då de ej kan bemanna de beviljade timmarna på grund av för få assistenter med den rätta kunskapen.  Försäkringskassan har nu hört av sig kring varför de inte utnyttjat sina beviljade timmar och informerat att det kan innebära nedskärningar i beslutet. Familjen får alltså fortsätta att kämpa, när de trodde att allt var klart för en tid framöver.  De vill verkligen inte att deras dotter ska måsta flytta till något boende på grund av detta.

Jag pratade med en annan mässbesökare och dennes vårdnadshavare kring kommunikation och vad det innebär. Hon hade fått avslag på sin assistans mycket på grund av att kommunikationen ej sågs som grundläggande då den inte skedde med utomstående/tredje person. I nuvarande situation är det omöjligt för henne att kunna vara med på så många aktiviteter utanför hemmet då beslut om assistans saknas och hennes föräldrar måste arbeta för att försörja familjen. Försäkringskassan och kommunen menar att man inte kan utgå från hur den assistanssökande vill leva eller skulle kunna leva med assistans, utan istället för nu rådanade omständigheter. Med detta resonemang är det i stort sett omöjligt att få assistans beviljad. Ärendet är överklagat av assistansbolaget och behandlas nu av Förvaltningsrätten.

Mässan har ett stort handikappsidrottstorg där mässbesökarna får prova på olika aktiviteter, exempelvis paracykel, tennisrullstol och rullstolshandboll. Här möttes man av väldigt engagerade instruktörer som informerade kring de olika aktiviteterna och peppar de som prövade på att själva utöva aktiviteterna. Detta är också ett populärt inslag för alla de skolungdomar som är på plats på mässan.

Det är gott om föreläsningar som avlöser varandra på olika scener under dessa två mässdagar. Det stora dragplåsteret idag var Aron Andersons föreläsning om inspiration, motivation och drivkraft. Aron blev 2013 historisk då han som första person i rullstol besteg toppen av Kebnekaise. Han har dessutom klarat en svensk klassiker (Vasaloppet, Lidingöloppet, Vätternrundan och Vansbrosimningen). Aron är en stor inspirationskälla för många och han är tydlig med att livet handlar mycket om vad vi gör med förutsättningarna och att man ser lösningar istället för problem.

Det är vanligt att personer med funktionsnedsättningar klumpas ihop, som om de vore en enda homogen grupp, när det i själva verket är så att det är individer som har helt skilda funktionsnedsättningar och även lever helt skilda liv, precis som med personer utan funktionsnedsättningar. Jag tycker att fler organisationer och grupper i samhället bordebesöka mässan för att få möjlighet att bilda nya uppfattningar och kanske bli av med sina fördomar och förutfattade meningar.

Niklas

Jurist

 

Juristbyrån Assistansjuristerna fortsätter att expandera och nu söker vi en migrationsjurist på heltid med inriktning funktionshinder för möta den stora efterfrågan på våra tjänster.

Stationeringsorten är på kontoret i Stockholm men resor över hela Sverige förekommer.

Det är ett tufft och viktigt arbete som utförs, där vi ofta möter stort motstånd, som jurist hos oss måste du känna för klienterna som tillhör en utsatt grupp och förstå ditt ansvar gentemot klienten.

Juristens uppgift är att biträda personer med funktionshinder i socialförsäkringsmål/LSS i förvaltningsdomstolarna. Processföringen är huvudsakligen skriftlig men muntliga förhandlingar förekommer.

Kvalifikationer

Du ska ha avlagt kandidatexamen i juridik och ha fem års yrkeserfarenhet. Du ska ha mycket goda kunskaper i migrationsrätt, goda kunskaper i socialförsäkringsjuridik samt erfarenhet av skriftlig processhandling och muntlig förhandling i domstol.

Vi söker dig som har personlig integritet och gott omdöme. Du är en välplanerad och organiserad person, van att arbeta systematiskt, självständigt och resultatinriktat. Du måste vara proaktiv, driven och ansvarstagande.

Det ingår även resor, inrikes med övernattning, helg- och kvällsarbete i tjänsten. Du har till uppgift att medverka i olika event för att kunna utvecklas med varumärket som står för kompetens, kvalitet och engagemang.

Du är väl förtrogen med lagar som LSS och LASS. Men främst ska du vara lösningsfokuserad, förstå vikten av ditt arbete och att inställningen till ditt arbete kommer att vara avgörande för vilka resultat du kommer att uppnå i vår organisation.

Välkommen med en skriftlig ansökan innehållande personligt brev, CV och referenser senast den 24/9 till sekreterare@assistansjuristerna.se

Tillträde den 1 oktober.

Intervjuer kommer att hållas löpande av kontorschef Niklas Fjällström.

Juristbyrån Assistansjuristerna fortsätter att expandera och nu söker vi en humanjurist på heltid med inriktning funktionshinder för möta den stora efterfrågan på våra tjänster.

Stationeringsorten är på kontoret i Stockholm men resor över hela Sverige förekommer.

Det är ett tufft och viktigt arbete som utförs, där vi ofta möter stort motstånd, som jurist hos oss måste du känna för klienterna som tillhör en utsatt grupp och förstå ditt ansvar gentemot klienterna.

Kvalifikationer

Du ska ha avlagt kandidatexamen i juridik och ha fem års yrkeserfarenhet. Du ska ha mycket goda kunskaper inom LSS och LASS, goda kunskaper i socialförsäkringsjuridik samt erfarenhet av skriftlig processhandling och gärna erfarenhet av muntlig förhandling i domstol och processföring.

Du ska vara van att tala inför publik, och kunna hålla egna föreläsningar inom området.

Vi söker dig som har personlig integritet och gott omdöme. Du är en välplanerad och organiserad person, van att arbeta systematiskt, självständigt och resultatinriktat. Du måste vara proaktiv, driven och ansvarstagande.

Det ingår även resor, inrikes med övernattning, helg- och kvällsarbete i tjänsten. Du har till uppgift att medverka i olika event för att kunna utvecklas med varumärket som står för kompetens, kvalitet och engagemang.

Välkommen med en skriftlig ansökan innehållande personligt brev, CV och referenser senast den 24/9 till sekreterare@assistansjuristerna.se

Tillträde den 1 oktober.

Intervjuer kommer att hållas löpande av kontorschef Niklas Fjällström.

Synen på personer med funktionshinder har faktiskt varit mycket värre än det är idag. Även om det kan vara svårt att tro ibland med ett stundtals otillgängligt samhälle, indragningar i den personliga assistansen m.m.

Förr sågs ofta ett funktionshinder som  Guds straff både för den enskilde och dennes familj.

Vilket visar hur man såg på detta förr.

För bara hundra år sen fick funktionshindrade inte rösta, då de många gånger var omhändertagna av fattigvården.

Vilket automatiskt gjorde att de blev omyndigförklarade av samhället.

Ord som sinnesslö, invalid, krympling och efterbliven var namn som användes för att beskriva personer med olika funktionsnedsättningar.

Om man vill läsa mer om utvecklingen för personer med funktionshinder så rekommenderar jag att man går in på http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/kort-historik-om-funktionsnedsattning

/Niklas P