Kategori: Juridikbloggen

Alla vill vi ju ha möjlighet att förverkliga våra drömmar, för personer utan funktionshinder kan det vara nog så svårt. Men om man som svårt funktionshindrad drömmer om att kunna genomföra något så är det betydligt mycket mer som krävs. För det första måste man ha rätt stöd och hjälp. Som personlig assistans, ledsagarservice eller någon annan hjälpinsats. En person som hade möjlighet att förverkliga sina drömmar var jag själv. Som tack vare assistans kan både jobba och ha ett eget boende.

Att som funktionshindrad faktiskt kunna genomföra saker lika bra som alla andra är oerhört stärkande för självförtroendet. Vad kan man lära sig av det här? Man måste kämpa för det som man vill uppnå och inte ge upp.

Vi på assistansjuristerna drömmer om att alla svårt sjuka barn ska få den hjälp som dem ha rätt till, har ni fått ett avslag eller ett indraget beslut? Kontakta oss på Assistansjuristerna. Niklas //sekreterare

Det här är ett ämne som jag skrivit om tidigare, men som tål att ta upp igen. Nyligen publicerades in intervju på assistanskoll.se med Susanne Berg från STIL, där hon tar upp olika aspekter av goda levnadsvillkor. Vad är då goda levnadsvillkor? Ja där skulle jag säga att alla har olika syn på vad som är ett bra liv. För personer med funktionshinder, så är det att kunna leva som alla andra och vara delaktiga i samhället på lika villkor. Försäkringskassan vill ju gärna jämföra vad som är goda levnadsvillkor för en person i motsvarande ålder utan funktionshinder, när man bedömer assistanstimmar.

Men i FN konventionen står det att personlig assistans tillhör de mänskliga rättigheterna, och att man inte ska jämföra personer efter ålder. När man tar upp detta ämne så kan man inte undvika att ta upp Försäkringskassans rättsliga ställningstagande där man säger att man måste prioritera mellan sina behov. Vem behöver i dagens samhälle välja om man vill gå på toaletten eller äta t.ex. Nu är jag kanske extrem, men snart är vi där. Om ingenting ändras i den syn som man har på reformen och rätten till ett självständigt liv.

Försäkringskassan anser bl.a att goda levnadsvillkor bara ska tillämpas på andra personliga behov och inte på dem grundläggande behoven. Vilket är helt fel, för om en person inte får assistans så beror det ju på att man inte har ett tillräckligt stort grundläggande behov. I min mening är det grundläggande behoven det allra viktigaste för att man ska kunna prata om goda levnadsvillkor. Läs gärna hela intervjuen med Susanne Berg på assistankoll.se Behöver ni hjälp att överklaga, ompröva eller kanske ansöka om personlig assistans? Tveka inte att kontakta oss på Assistansjuristerna. Niklas //sekreterare

Regeringen har nu beslutat att göra en utredning av assistansmarknaden, för att kartlägga eventuella vinster, eller om det förekommer brottslighet. Stig Svensson som kommer att ha hand om utredningen säger att han stött på ärenden där det funnits koppling till kriminalitet i assistansbranschen. Han ställer frågan om lagtexten är skriven på ett sådant sätt att en åklagare kan väcka åtal.

Regeringen säger in sitt uttalande att assistansersättningen är den socialförsäkringsförmån som betalar ut mest pengar till enskilda individer. Vilket har lockat till sig oseriösa aktörer till branschen.
Detta i kombination med att det inte varit tillräcklig kontroll. Nu kan man ju hålla med om att det ska finnas ett kontrollsystem så att oseriösa aktörer inte får möjlighet att verka i branschen. Problemet idag är att man har inriktat sig på kostnadsdämpning som resulterat i att, många personer i behov av assistans inte längre får det. Man har haft för stort fokus på assistansanvändarna som man i denna utredning säger sig vilja skydda. Genom att från Försäkringskassans sida göra väldigt hårda bedömningar. Det här är inte ett sätt att komma åt oseriösa aktörer på marknaden, utan bara ännu ett sätt att försvåra för människor med stora behov. Det som regeringen måste göra är att stärka rätten till assistans, inte underminera den.

Har ni drabbats av regeringens hårdare syn på rätten till assistans, genom ett avslagsbeslut. Tveka inte att kontakta oss på Assistansjuristerna.

 

Niklas //sekreterare

Det här säger ordförande för RBU= rörelsehindrade barn och ungdom Henrik Petrén. Anhöriga tvingas idag hjälpa sina barn med sådant som man tidigare fått assistans för. Barn ligger också kvar längre på sjukhus pga att man inte längre får den hjälp som man behöver.

Antalet assistansberättigade minskar stadigt och är nu på ca 15500. Detta är mycket oroande på många sätt. Tidigare var det över 16000 som hade assistans, den siffran har minskat mycket på kort tid. Det värsta är att ingen verkar veta vad som händer med alla som förlorar sin assistans, vilken hjälp får man? Kan man överhuvudtaget leva ett drägligt liv? Många är frågorna som hopar sig. Samtidigt får idag 8 av 10 avslag som söker assistansersättning samma siffra 1994 var 2 av 10. Vilket visar på en skrämmande utveckling.

Regeringen har inte agerat alls trots fall efter fall i media om både barn och vuxna med svåra funktionshinder som drabbats. Det ända man har gjort är en lite annorlunda formulering i det regleringsbrev som man har skickat till Försäkringskassan.

Försäkringskassans förklaring till det aktuella läget håller inte tycker Henrik Petrén. Man skyller allt för lättvindigt på de domar som kommit 2012 och 2015 gällande egenvård och tillsyn. Medans det i själva verket är en hårdare tillämpning som stämmer bra in i tid med regeringens instruktioner om att dämpa kostnadsökningen. Att kommunerna använder Försäkringskassans tillämpning försvårar läget ytterligare, det gör att många förlorar den kommunala assistansen också, eller får mycket mindre timmar. Läs gärna hela intervjun på assistanskoll.se med Henrik Petrén. Behöver ni hjälp i juridiska frågor gällande assistans, så tveka inte att höra av er till oss på Assistansjuristerna.

 

Niklas //sekreterare

Nu kan vi förhoppningsvis se fram emot en ändring av den politik som socialdemokraterna fört gällande LSS. På deras egen kongress som röstade kongressen för att LSS intentioner ska gälla, man ska kunna jobba, hämta sina barn på dagis. Man ska kunna ha ett socialt liv och vara delaktig i samhället, det är i alla fall det som jag hoppas på och säkert många andra med mig.

Det som man hoppas extra på är att alla familjer med svårt sjuka barn ska få det bättre. En drägligare situation, så att man som förälder slipper bli utbränd och sjukskriven. Men inget är vunnet än, regeringen måste ge Försäkringskassan nya direktiv. Stoppa indragning av beslut för barn och vuxna med omfattande behov. Innan det är gjort så vågar man inte hoppas på något. Maria Persdotter från RBU hoppas att regeringen nu tar till sig det som kongressen har beslutat. Vi kan bara hoppas på en ändring av rådande situation och en ljusare framtid.

Niklas //sekreterare

Hur stor påverkan har domar som kommer i HFD och kammarrätten? Domar har granskats utifrån LSS-målsättning, som innebär att personer som ingår i LSS personkretsar ska kunna leva som alla andra med samhällets stöd. De domar som kommer från Högsta förvaltningsrätten (HFD) och kammarrätten (KR) är inte bindande men används ofta av myndigheter och enskilda i olika fall. I myndigheternas fall så används dessa domar ofta för att avslå assistans eller för att dra in befintliga beslut.
Domar från HFD är vägledande och det är därför de ofta åberopas vid olika fall, men hur stor skillnad gör dem i olika LSS-mål? Samt hur gör man om en Dom från HFD strider mot LSS målsättning? Det här är något vi har kunnat läsa om allt för många gånger. Som ett exempel är att hjälp att andas inte längre räknas som ett grundläggande behov utan som egenvård. Från högsta instans finns det bara 2 domar som inte strider mot LSS intentioner och 6 st som strider mot eller försvårar målsättningen med lagen. Domarna har haft stor betydelse för LSS utveckling och inte bara som vägledning.

Tyvärr kan vi se brister i domstolarnas kompetens gällande detta rättsområde. Myndigheten för delaktighet redovisade i sin Utvärdering och analys av funktionshinderpolitiken mellan 2011 och 2016 skriver följande: ”Domstolsverkets slutredovisning visar att kunskapen fortfarande är på en väldigt låg nivå hos alla yrkesgrupper inom domstolarna. Exempelvis uppger endast en av fem domare att de känner till innehållet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ingen svarande domare uppger att de har god kunskap om innehållet i konventionen och var sjunde domare uppger att de inte känner till att konventionen finns”. I Sverige så säger myndigheter och politiker att man värnar alla människors lika värde. Men tyvärr så visar domarna något helt annat. Niklas //sekreterare

Många personer som söker personlig assistans och andra insatser inom LSS och SOL får inte hjälp i tid. Detta uppmärksammades i Kungsbacka kommun bl.a. Bara i Kungsbacka handlar det om 46 ärenden som inte har blivit åtgärdade i tid. Man kan fråga sig hur många det handlar om i andra kommuner. Sen har vi också problemet med att personlig assistans inte beviljas i alla fall. Man får hemtjänst när man är beroende av assistans. Där skulle det vara intressant att få en statistik över hur många som inte får begärd insats.

Jag blev själv erbjuden hemtjänst istället för personlig assistans en gång. Handläggningstiden för det skulle vara 3 veckor, vilket också säkert förekommer i många fall. Som tur var för mig så kom jag i kontakt med Assistansjuristerna som kunde hjälpa mig. Har ni varit med om något liknande? Eller behöver annan juridisk hjälp gällande personlig assistans, hör av er till oss på Assistansjuristerna. Niklas //sekreterare

Runt om i Sverige finns det många teatergrupper för personer med funktionshinder, den kändaste är nog Glada Hudikteatern. Skådespelare brukar ju i regel få betalt, vilket man får i vilken yrkesgrupp som helst. Men så fungerar det inte om man som funktionshindrad jobbar som skådespelare. I många teatergrupper så får skådespelarna inget betalt och ibland väldigt lite. Vad är det som gör att man kan behandla personer med funktionshinder på detta sätt? Är det för att dem inte protesterar? Eller tror man i sin enfald att man har rätt att göra så här för att man ger personerna i fråga en sysselsättning? Alla dessa frågor och många fler får i alla fall mig att undra hur det står till med dem som driver teatrarna.

Av 11 grupper så är det endast 7 st som betalar ut lön till sina skådespelare. Men på Moomsteatern behandlas skådespelarna som alla andra. Man får en riktig lön och en yrkestitel värd namnet. Ska man som funktionshindrad ha samma villkor som alla andra? Naturligtvis ska man ha det, precis som att män och kvinnor ska ha samma lön.

Niklas //sekreterare

I en nyligen publicerad artikel så slår Socialstyrelsen larm om att färre LSS insatser går till barn med funktionshinder. Trots att kommunernas insatser överlag dem senaste åren har ökat med 9 procent. SOL insatserna har ökat med 20 procent sedan 2007 vilket faktiskt kan ses som oroväckande. Då det betyder att fler personer har förlorat sin assistans, och får hemtjänst liknande insatser.

Barn som har beviljats kortidshem och insatsen korttidstillsyn har minskat med hela 5 procent sedan 2007. Socialstyrelsen tycker detta är oroväckande då insatserna är tillför att avlasta dom anhöriga. För barn med autism och ryggmärgsbråck är det socialakontakt nätet inte lika som hos andra barn. Då kan dessa läger vara en möjlighet för dem barnen att få ett socialt nätverk.

Läget är att fler får någon form av insats från kommunen efter att ha förlorat sin assistansersättning. Är man över 45 år så blir man oftast erbjuden hemtjänst, vilket är helt galet då man inte längre har möjlighet till en social tillvaro. För personer under 45 erbjuds ibland andra insatser. Men sammanfattningen är att svårigheten att leva ett socialt liv ökar för personer med funktionshinder.

Niklas //sekreterare

Bengt Westerberg svarar på det som Desiree Petrus gått ut och sagt i media angående de olika aspekterna av assistansersättningen. En av de saker som Pethrus tagit upp är att hon ser ett problem i att anhöriga jobbar som assistenter. Westerberg menar att t.ex för föräldrar med barn som har ett neuropsykiatrisk funktionsnedsättning så är dem många gånger tvungna att gå ner i arbetstid pga barnets stora omsorgsbehov. Det kan ju vara ett problem naturligtvis. Men annars tror jag tryggheten för barnet måste vara som störst med föräldrarna som assistenter.

De alla flesta barn mår bra och det är positivt med anhöriga som assistenter. För barn kan det vara positivt om kretsen med människor inte blir för stor då det kan skapa oro hos barnet.

Det som är oroande i Pethrus syn det att hon drar liknelser till hur det är i andra nordiska länder. Där anhörig assistenter bara ska beviljas i särskilda fall. Westerberg menar att detta skulle med all riktighet begränsa livet för assistansanvändaren. Målet med LSS är självständighet och frihet. Inte att införa saker som begränsar just detta.

Pethrus gör också en halv pudel och erkänner att hennes uttalande om kostnader i media inte riktigt var korrekta. Hon menade att kostnaderna för assistansen har stigit från 4 miljarder till 70 miljarder sedan reformen infördes. 4 miljarder var kostnaderna för assistansersättning i mitten på 90-talet medan dem 70 miljarder som Pethrus talar om är sammanlagda kostnader för alla insatser inom LSS. Då blir det lätt lite missvisande. Än mer missvisande är det som Åsa Regner ofta kör med. Det är att kostnaderna för assistansersättningen har fördubblats på 10 år. Men om man läser Försäkringskassans socialförsäkringsrapport från i år så handlar det om en ökning på 50 procent. Vilket måste ses som normalt, det finns ingenting i samhället som kostar lika mycket som för 20 år sedan. Det är ganska stor skillnad. Regner vill genom sitt förhållningssätt hävda att kostnaderna skenar för att på sätt rättfärdiga besparingar.

Westerberg avslutar med att ifrågasätta regeringens syn på mer träffsäkra insatser. Han menar att assistansersättningen kan vara en träffsäker insats. Vill ni läsa hela artikeln av Bengt Westerberg så gå in på assistanskoll.se. Behöver ni hjälp att överklaga, ompröva eller kanske ansöka om assistans. Kontakta oss på assistansjuristerna.

Niklas //sekreterare