Kategori: Juridikbloggen

Många gånger leder människors okunskap till beslut som kan få väldigt allvarliga konsekvenser. Det har vi sett många exempel på i historien. Rädslan för det man inte känner till gör att man ibland kan göra helt galna saker. Jag får känslan av att människors förståelse och empati för personer med funktionshinder, har blivit mycket sämre på dem sista åren.

Vad är orsaken till detta? Jag tror en bidragande orsak är fuskdebatten i media inom personlig assistans. Som gör att synen på personer med funktionshinder är att dem kostar pengar och är en belastning för samhället. Det här kanske låter hårt och lite överdrivet tycker ni. Men sanningen är att om fler människor skulle ha empati för det som drabbar personer med funktionshinder idag, så skulle protesterna vara mycket större mot nedskärningarna inom personlig assistans.

Sen har vi också fall med diskriminering som jag tycker man ser mer utav nu för tiden. Senast i raden har vi Joel 21 år med down syndrom som skulle flytta till egen lägenhet. Då hyresvärden får reda på Joels funktionshinder så chockhöjer han hyran med 3500kr. Man finner inte ord för denna idioti.

Sen när man hör hyresvärdens motivering till beslutet blir man än mer arg och chockad. Anledningen skulle vara att pga Joels funktionshinder så skulle det bli ett ökat slitage på lägenheten. Vilket för mig är helt galet och talar för en total okunskap hos hyresvärden. Har ni varit utsatta för diskriminering eller behöver ni hjälp att överklaga ett beslut så kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas //sekreterare

Sveriges handikapporganisationer har nu ledsnat på den LSS-Utredning som regeringen genomför. Då den varit alltför inriktad på besparingar och inte ser till LSS-lagens ursprungliga intentioner. Den statliga utredningen är historielös och saknar perspektiv på annat än kostnader säger en av initiativtagarna Pelle Kölhed. Som också sitter med i den statliga utredningen, som han menar har hållit handikapprörelsen utanför hittills.

En intressant tanke i allt det här är att, för några dagar sedan åkte Åsa Regnér och två andra ministrar runt och talade om brister i välfärden. Men inte ett ord om den största bristen i välfärden assistansfrågan. Personer som är i störst behov av hjälp i samhället, får inte det. Där kan vi prata om brister i välfärden.

Handikapprörelsens utredningsgrupp ska nu göra en grundlig utredning av huvudmannaskap, anhöriga som assistenter, personkretsarna och andra centrala begrepp inom LSS-lagstiftningen. Problemet är att diskussionen med huvudmannaskap har förts länge inom LSS, tyvärr med det resultat att de olika aktörerna ägnat sig åt att avsäga sig ansvaret. Istället för att se till individens bästa. Vad det gäller frågan om huvudmannaskap så ska det utgå från den som bäst tillgodoser LSS-intentioner. Pelle menar också att den statliga utredningen är historielös och saknar perspektiv och behöver kompletteras med en analys av LSS utveckling.

Handikappförbunden som ska göra denna utredning består av 39 olika förbund som tillsammans representerar 400000 människor. Vi på Assistansjuristerna välkomnar den nya utredningen som säkerligen kommer att ge en rättvisar bild av LSS och dess utveckling. Har ni fått avslag på en ansökan, eller ska ni ha en omprövning av ett beslut. Kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas //sekreterare

I en helt ny rapport från Försäkringskassan så visar det sig att antalet personer som har rätt till assistansersättning har minskat. Från att ha varit runt 16000 i många år så var det i december 2016 endast 15691 personer som hade ersättningen. Så över 300 personer hade förlorat sin ersättning, verkligen helt katastrofalt. När det kommer till nyansökningar så har det varit en stadig minskning sedan 2006 som har beviljats. Detta beror säkerligen på alla Domar som kraftigt begränsat dem grundläggande behoven.

Senast igår skrev jag om en Dom i Högsta Förvaltningsdomstolen målnr 3527-14 som handlar om att hjälp vid andning inte ska räknas in som ett grundläggande behov så som att suga bort slem och på andra sätt underlätta andningen. Det som tidigare räknades som ingående kunskap. Det här ska istället räknas in som sjukvårdande insatser.

Ökningen av antalet timmar kan ha bromsat in under 2016, men det är för tidigt att säga om det har avstannat helt. Vad det gäller tvåårs omprövningarna så leder det till att timantalet oftast är oförändrat eller ökar. Det här finner jag konstigt och misstänker starkt att Försäkringskassan försöker att försköna sina egna siffror. Man säger att 2015 så förlorade ca 200 personer sin assistansersättning vid omprövning. Hur många som förlorade den 2016 får man inte veta svaret på, men man misstänker starkt att det är betydligt fler än 2015.

Några domar som haft stor påverkan på personlig assistans är:

HFD Dom målnr 3527-14 som innebär att ingående kunskap bara beviljas vid psykiska funktionshinder.

HFD Dom målnr 753-756-16 som ger kommuner rätt att sätta ett lägre timbelopp.

HFD Dom 2746-09 enligt denna Dom behöver inte kommunerna stå för LSS-ledsagarens utgifter.

Niklas //sekreterare

Jag läste om lilla Amadeus som har ett allvarligt funktionshinder, som gör att han ständigt måste övervakas för att han inte ska sluta andas. Någon måste finnas hos honom hela tiden, för att övervaka och se till att han inte kvävs av allt slem som samlas.

 

Nu ska han snart ha omprövning av sin assistans i vår, och föräldrarna är väldigt oroliga pga av den Dom från Högsta Förvaltnings Domstolen som kom i juni 2015 målnr 3527-14. Där det allmänna ombudet överklagade en Kammarrätts Dom där personen ifråga hade cystisk fibros och behövde hjälp med andningsgymnastik för att lossa och hosta upp slem.

Den enskilde hade haft rätt till personlig assistans sedan 1996, men inte längre enligt domstolen. Det allmänna ombudet yrkade på att den enskilde inte har ett psykiskt funktionshinder och därför inte kan räknas till att behöva hjälp som förutsätter ingående kunskap. Vilket bara omfattar personer med psykiska funktionshinder. Så pga att den enskilde inte har just ett psykiskt funktionshinder så bifaller domstolen det allmänna ombudets överklagan. Det här är inget annat en katastrof för oerhört många personer som är i stort behov av liknande hjälp.

För efter sådana här Domar så använder Försäkringskassan dem som ett argument för att avslå alternativt dra in beslut om assistans. Man kan verkligen förstå Amadeus föräldrars oro inför omprövningen. Jag tror ingen som ska ha omprövning idag känner sig lugn. Det är en stor oro och en klump i magen.

Ska ni ha omprövning? Eller behöver ni överklaga ett beslut eller en Dom? Tveka inte att kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas //sekreterare

Vi på Assistansjuristerna erbjuder nu studenter på Sveriges Universitet, som ska ta sin examen i juridik ett spännande och lärorikt examensarbete. Det här är en möjlighet att lära sig mer om LSS och dess insatser, då vi har en lång erfarenhet av detta. Man får en chans att tillsammans med våra jurister utvecklas och få ta del i hur arbetet går till när vi hjälper människor i utsatta situationer.

Man får ovärderlig kunskap om LSS-lagen och förvaltningsrätt. Möjlighet att delta på klientmöten och vid möten med myndigheter. Tillsammans med en handledare så får man en inblick i många olika fall och ärenden. Vi ser gärna att man sitter i våra lokaler och deltar i det dagliga arbetet. Vi har också många olika ämnen som man kan välja emellan för att göra sitt examensarbete. Viktigast av allt är att man har en passion för att hjälpa människor, att man kan sätta sig in i deras situation och har empati.

Vill man läsa mer om vårat examensarbete så kan man gå in på assistansjuristerna.se där man också kan läsa om de ämnen som vi föreslår att man kan fördjupa sig i. Tycker du att detta låter som en spännande och lockande utmaning.

Skicka in din ansökan till sekreterare@assistansjuristerna.se Niklas //sekreterare

I år är det 30 år sedan det första pilotprojektet kom till, som sedan skulle utvecklas till LSS-lagen. Adolf Ratzka är en av initiativtagarna till personlig assistans i Sverige. Han var den som startade det första projektet som sedan blev personlig assistans LSS. Adolf Ratzka kom till Sverige 1973 från Kalifornien där han studerat i 7 år. Innan dess hade han bott på institution i Tyskland, där allt bestämdes av personalen till och med när han skulle gå på toaletten.

När han kom till Sverige så fascinerades han av hur ett välfärdsamhälle som Sverige kunde vara så eftersatt när det gällde frågor för personer med funktionshinder. Fram till 90-talet så var personer med funktionshinder hänvisade till hemtjänst och olika former av boendeservice, där personalen i stort sätt bestämde allt. Ett exempel är att äldre personer kunde få gå och lägga sig kl 17 med en smörgås vid sängen. Hjälpen man fick gavs då uteslutande i hemmet, frihet, självbestämmande och möjligt till ett rikt liv fanns inte alls. En person kunde få hjälp av 67 olika människor på en boendeserviceanläggning i Stockholm under den här tiden. Det här är en mardröm för personer med funktionshinder där det krävs ingående kunskap. Här fanns inget av det som nu står i LSS-lagen som t.ex: 5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

På den här tiden kunde man vara hänvisad till 5 olika huvudmän som hade hand om olika insatser. Vilket måste ha gjort livet väldigt svårt för personer i behov av dessa insatser. Begreppet personlig assistans föds på 1980-talet då Ratzka börjar med att skriva artiklar och på så vis lanserade begreppet personlig assistans. I januari 1987 så startade då pilot projektet som sedan skulle utvecklas till LSS-lagen. Redan där så tog man fram det som skulle bli behovsbedömningen plus en rad andra saker som sedan skulle inkluderas i LSS-lagen.

Det viktigaste stödet kom från Folkpartiet och Bengt Westerberg som tog kontakt med projektet 1986 efter att ha läst en artikel i tidningen. Tanken med projektet var att den personliga assistansen skulle ges med samma pengar som tidigare insatser hade kostat. För att knyta an till dagens kostnadsdebatt, så var det när de anhöriga ersattes med andra assistenter som kostnaderna började synas i Försäkringskassans statistik. Adolf Ratzka anser att det numera behövs en uppdaterad lagstiftning en LSS 2.0 som kan skydda och ta tillvara rättigheterna för personer med funktionshinder. Eftersom domar i förvaltningsdomstolarna är en stor orsak till att många förlorar sin assistans.

Har du förlorat din assistans? Tveka inte att kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas //sekreterare

Sven Aivert är blind och sitter i rullstol, han har i flera år ansökt om personlig assistans och ett anpassat boende. Men endast blivit beviljad 30 timmars ledsagning i månaden. Han har gradvis blivit sämre genom åren och då blivit i behov av mer hjälp. 2007 drabbades han av inflammation i synnerven och förändringar i gula fläcken vilket orsakade att han blev blind. Han fick då endast 6 timmars ledsagning i veckan. 2010 blev han beroende av rullstol pga sin polyneuropati, i samband med detta fick han sitt ärende omprövat.

Sven behöver hjälp vid förflyttningar, måltider och personlig hygien vilket borde vara tillräckligt för att få personlig assistans. I §1 i under personkrets 3 i LSS-lagen står följande: Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.

Men tyvärr struntar  socialförvaltningen i det och beslutade att han inte längre tillhör personkrets 3 i lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Man menar att hans funktionshinder beror på normalt åldrande vilket inte stämmer. Detta är något som kan drabba människor i alla åldrar. Sven har nu sökt om personlig assistans sedan 2011, men fått bara avslag. För att kunna få personlig assistans så får man inte vara över 65 år. Har man däremot ett beslut när man fyller 65 år så får man behålla det sedan. Man avslog gång på gång hans ansökan, vilket gjorde att han sen efter 65 inte längre kunde få personlig assistans. Det här trots att han sedan 2010 haft ett stort och omfattande behov. Problemet är att personer över 65, inte får den hjälp som dem behöver utan automatiskt är hänvisade till hemtjänst. Lagen behöver ändras i många avseenden, och det här är ett av dom.

Har ni fått ett avslag eller ska ni ha en omprövning av ett beslut, tveka inte att kontakta oss på Assistansjuristerna.

Niklas /sekreterare

Tidigare skrev jag ett inlägg om missförhållanden på ett gruppboende i Karlskoga. Där personalen stal pengar och var hemska mot dem boende. Nu har det uppdagats att fler gruppboenden har missförhållanden.

Peter bor på ett gruppboende i Eskilstuna i Sörmland. Han har down syndrom och han har även dåliga tänder vilket gör att han har svårt med att äta en del saker. På Peters boende jobbade en kvinna som var hemsk, hon tvingade bl.a Peter att äta hårdare föda fast hon visste om hans dåliga tänder. Hon kunde också utan någon som helst anledning knuffa till någon av brukarna så att dem ramlade.

Peter berättar att han en gång blev tvingad att se på tv inne hos en granne fast han bad om att få vara själv i sitt rum. Det här är så hemskt att man inte tror det är sant. Systern berättar att personalen ofta skrek hemska saker till dem boende. Man kan inte förstå varför man väljer att arbeta på ett LSS-boende om man, i själva verket verkar vantrivas där.

För ingen människa som trivs på sitt arbete kan ju bete sig på det här sättet. Vad hände då med kvinnan på Peters boende? Jo till slut så blev hon anmäld och kommunen tvingade henne att sluta. Peter ringde då sin syster och var jätteglad, vilket inte är svårt att förstå. Niklas //sekreterare

Jag ville skriva om något lite annorlunda ämne än jag vanligtvis brukar göra, och hittade då en artikel om ett spännande och bra projekt, som ni kan läsa om nedan.

På ett LSS-boende i Östersund har man satt igång ett projekt som handlar om att alla ska motionera mera. Vilket är väldigt bra då, många personer med funktionshinder gärna blir stilla sittande. Det hela började med en tävling där man kunde vinna biobiljetter. Tävlingen blev så uppskattad så man beslutade sig för att göra en tävling med hälsotema. Två av dem intervjuade har redan gått 3,7 mil tillsammans, vilket är väldigt bra gjort.

Även personalen är med på det hela. Vilket skapar en samhörighet och motiverar alla att hänga med. Att hitta en motionsform som är rolig, är en förutsättning för att man ska göra något. Annars är det lätt att man kommer på förevändningar för att låta bli. Men här är det nog ett bra sätt att göra det roligt med motion.

Vård och Omsorgsnämnden i Östersunds kommun har avsatt 2 miljoner kronor till att höja kvalitetsnivån på verksamheten. Det är inte varje dag man hör att en kommun satsar pengar på LSS-verksamhet. Det är oerhört glädjande i dessa tider. När besparingar är vanligast. LSS-boendet ska sen söka pengar till en resa som ska gå lika långt som de tillsammans har promenerat. Målet är att komma ända till Malmö, vilket är en ganska lång resa. Lyckas man att gå så många steg så kan man inte annat än bli imponerad. Niklas //sekreterare

Desirée Pethrus LSS-utredaren tycker att Sverige har för många anhörigassistenter. Pethrus tycker också att Sverige sticker ut i en internationell jämförelse, men det kanske beror på att Sverige faktiskt varit i framkant vad det gäller funktionshinder frågor. Vilket har ändrats drastiskt dem senaste åren och då till det sämre. Detta är ett väldigt olyckligt uttalande från en person som ska utreda och förhoppningsvis förbättra en reform. Men det vi har kunnat se hittills är tydliga tecken på ytterligare försämringar i framtiden. Det förekommer kritik att barn inte blir självständiga om assistenterna är anhöriga och att inkomsten för familjen blir det som är viktigast. Men sanningen är att det är samhällets ansvar att se till att inga barn far illa, och det gäller självklart barn med funktionshinder också.

När det sen gäller ungdomar och vuxna så är det självklart att självbestämmandet ska stå i fokus. Ingen som inte vill ha sina anhöriga som assistenter ska behöva ha det. Men jag tror att det i många fall kan vara en trygghet, och många gånger kan kännas bättre att slippa ha en främmande människa i sitt hem. Men detta är något som varje person själv måste välja. För många familjer med barn som har assistans är det den ända möjlighet att få vara privata, då föräldrarna själva är assistenter. Sen har vi problemet vid sjukdom, då är det oftast bara är anhöriga som kan hoppa in vid väldigt kort varsel.

Om anhöriga som assistenter togs bort skulle många föräldrar tvingas jobba oavlönat som assistenter med enorma kostnader på annat håll som följd. Så som a-kassa, sjukpenning och socialbidrag m.m. I våra nordiska grannländer ser det mycket värre ut. I Norge så får anhöriga bara stå som vikarier i en del kommuner. Medan i Finland är det helt katastrof, där erbjuds bara ledsagning. Personlig assistans finns inte över huvudtaget. Vi får verkligen hoppas att det inte är det Pethrus vill efterlikna.

 

Niklas //sekreterare