Kategori: Assistansbloggen

Konferens, 7 november, Lycksele
Show med Måns Zelmerlöw på kvällen

Boka på www.assistansifamiljen.se

I helgen firas Alla helgons dag och Halloween, en gammal respektive en ny traditon i Sverige med olika betydelser. Men vad är då skillnaden?

Traditionellt firas i Sverige Alla helgons afton och Alla helgons dag med högtidlighållandet av döda släktingars minne genom att besöka och utsmycka deras gravar. Alla helgons dag är en kristen högtid som firas till minne av helgonförklarade personer. Seden att uppmärksamma helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom kristendomen, och snart även behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen plats i kalendern. Därför infördes en ”alla (övriga) helgons dag” för dessa.

En koppling till mer allmän minnesdag över de döda uppstod också tidigt. Detta har rötter i förkristna keltiska traditioner och övertogs sedan av de kristnade germanerna. Man trodde att de döda i samband med sommarens slut och vinterns början återvände hem och behövde vägledas med ljus och eldar, vilket lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar. Seden att tända ljus på gravarna i allhelgonatid växte i Sverige fram mot slutet av 1800-talet. I äldre tradition tändes gravljus mest på julafton, en sed som levde kvar in på 1940-talet.

Halloweenfirande är ett modernt fenomen i Sverige som har varit omnämnt sedan 1950-talet, men som blivit populärt först i slutet av 1990-talet. Halloween firas alltid den 31 oktober. Halloween kommer från engelskans Hallow, ”helgon”, och e’en – kortform av evening, ”afton”. Halloween har sitt ursprung på Irland och delvis i Skottland och kom därifrån till USA. En Halloweentradition bland barn är att klä ut sig i spökkostymer, och gå runt i kvarteret för att be grannarna om bus eller godis, liknande påsktraditionen med påskkärringar i Sverige och Finland.

Så oavsett om du planerar att klä ut dig till spöke och knacka på hos grannar eller tända ljus vid en grav så önskar jag dig en riktigt trevlig helg!

Eva,

Verksamhetsledare, Stockholm

Tidigare i veckan var jag med en grupp personliga assistenter och arbetsledare på brandutbildning. Det var en otroligt givande dag och vi lärde oss mycket!

Under förmiddagen var det teori och vi fick bland annat se flera filmer som visade vilka fel man inte får göra när ett brandlarm går (som att sitta kvar på sin arbetsplats, springa ut utan att säga till andra i lokalen, lämna dörren öppen så att mer syre kommer till elden med mera), vad som kan hända när man inte har brandvarnare och hur man ska tänka om det börjar brinna i hemmet.

Det är lagkrav på att alla hem har brandvarnare uppsatta (på varje våning om det är en villa med flera våningar och i varje lägenhet om det är ett flerfamiljshus). Brandförsvaret rekommenderar dock att man ska ha brandvarnare i varje rum samt att hemmet har minst en brandsläckare på 6 kg samt en brandfilt.

När brandstationen får ett larm har de 90 sekunder på sig att byta om och sätta sig i brandbilen och målet är sedan att vara på plats vid branden inom 10 minuter inom Stockholm.

En viktig information var att det kan vara betydligt mycket farligare att ge sig ut i ett rökfyllt trapphus än att stanna kvar i sin lägenhet. Lägenheter i nyare hus är byggda som enskilda brandceller och elden har svårt att ta sig in från en lägenhet till nästa. Om man däremot tar sig ut i trapphuset när det brinner hos grannen kan man avlida av den giftiga, varma och frätande röken.

De pratade även om de vanligaste orsakerna till brand i hemmet så som tända ljus med mossa i botten, belysning som glappar och elektriska apparater som inte är helt säkra. Den mänskliga faktorn orsakar flest bränder, tex misslyckad matlagning. Cirka ¼ av alla bränder är anlagda, främst av unga män och 100-120 personer omkommer i bränder varje år i Sverige.

På eftermiddagen var det praktiska övningar. Vi fick bland annat krypa genom ett rökfyllt rum, släcka eld med brandsläckare, ta oss genom ett helt nedsläckt  hus samt släcka elden med hjälp av en jacka eller brandfilt på en brinnande människa (docka). Det var mycket lärorikt att få testa på riktigt!

Om du inte har gått någon brandutbildning så rekommenderar jag att du gör det så snart som möjligt!

Eva, verksamhetsledare

Stockholm

Hösten har nästan sprungit från oss och det börjar bli dags för andra omgången av tjänstemannadagarna år 2015.

Vårens tjänstemannadagar avklarades i Barcelona och det kan vi läsa mer om i tidigare blogginlägg.

Höstens tjänstemannadagar kommer att anordnas vid huvudkontoret i Umeå, där vi som den lärande organisation vi är, ska lära varandra mer om lagstiftning, arbetsrätt, varandras utmaningar i jobbet och vad komma skall år 2016.

På ekonomiavdelningen står kvartalsbokslut, budget för år 2016 och kundbudgetar på agendan, mycket siffror och lite kontakt med fältet. I dessa tider kan det kännas än mer relevant med ett litet avbrott i vardagen.

VH assistans är inte den enda organisation som förändras utan även våra samarbetspartners genomgår förändringar kontinuerligt. Detta betyder att vi måste hålla oss à jour med våra samarbetspartners rutiner, tidtabeller och tillvägagångssätt.

Det kan vara bra att simma tillsammans en stund så att säga.

Förutom utbildningar och informationstillfällen kommer vi få ta del av Veronicas föreläsning i Lycksele och avslutningsvis konsert med ”Mums Måns Zelmerlöv” på höstens tjänstemannadagar.

Det erbjuder oss även ett ypperligt tillfälle att träffa våra kunder ute på fältet, som vi alla ser framemot!

Hälsningar från ett höstgrant Umeå,

Daniel

Ekonomichef

VH assistans AB

I helgen är det ett år sedan Den Stora LSS-festen hölls i Stockholms Stadshus. Jag och i stort sett alla av mina kollegor på VH assistans var med och anordnade denna fantastiska fest för att fira LSS-lagen som fyllde 20 år!

Jag har, såhär till 1-årsdagen, klippt ihop en video från festen som du kan se här:

http://www.assistans.tv/lss20/3099-lss-festen-1-ar.html

Det var för mig fantastiskt att få arbeta med ett så stort och viktigt projekt som LSS20 var.

Didrik
Kommunikatör, VH assistans

Här i väst har det börjat blåsa kalla vindar och solen känns som en främling. Men vi laddar för fullt inför Lisebergs nysatsning på halloween, hela parken görs om till en spökfylld plats med massa hemsökta hus och läskiga karuseller. 
Hösten för med sig mer än bara spöken. Du som har din assistans via oss på VH Assistans har kanske haft din närmaste tjänsteman hemma hos dig på besök för att uppdatera din genomförandeplan och riskbedömningschecklista. Vad är då detta vi håller på med?

De bärande intentionerna i LSS har utvecklats mot att allt tydligare stärka inflytandet för brukaren. Utöver inflytandet lyser delaktighet, självständighet och kontinuitet som ledstjärnor när det beskrivs hur stöd och omsorg ska utföras. Delaktighet och inflytande är två viktiga begrepp i genomförandeplaner och dokumentation. Att som kund få vara med och göra sin genomförandeplan och, i den mån man har förmåga, påverka vad som skrivs i den, ska vara utgångspunkten för allt arbete inom LSS området. Där börjar självständighet i praktiken. I genomförandeplanen ska det sättas upp mål som berättar vad insatsen ska leda till och handla om. Det handlar om mål i dubbel bemärkelse:

• Mål för att säkerställa att insatsen utförs i linje med beslutet om insats. 
• Mål för att upprätthålla/utveckla kundens funktion, delaktighet och självständighet.

Även i dokumentationen kommer kontinuitet och tryggheten med stödet till uttryck: Känner personalen till kundens genomförande-plan, mål och rutiner? Antecknas viktig information så att personal runt kunden känner till vad som är aktuellt, vad kunden vill och behöver? 
Genomförandeplanen ska tala om vilken insats det rör sig om och vad den ska syfta till. Den ska tydliggöra vad som ska erbjudas, hur det ska göras och när. Den ska vidare hållas aktuell och fungera som en instruktion till personal om hur de ska arbeta med/stödja kunden. Genomförandeplanen syftar till att säkerställa kundens inflytande och ska uppföras i form av en överenskommelse inom ramen för det beslut om insats kunden har.

Jag skulle vilja uttrycka mig precis som en sångare i en välkänd låt och säga att ”allt vi gör, det gör vi för er” för så är det verkligen. Alla dokument, alla hembesök, alla checklistor fyller en funktion. De finns där för att skapa en säkrare assistans för dig som kund och en säkrare arbetsplats för assistenterna. Det är en ”win win situation” helt enkelt, trygghet och säkerhet för alla.

Josefine

Försäkringskassan (2015) har i samarbete med Uppsala Universitet, startat ett forskningsprojekt för att ta reda på vilken betydelse assistansersättningen har för den assistansberättigade med fokus på hälsa och välbefinnande. Leva Reine, projektledare på Försäkringskassan menar att assistansberättigade är en heterogen grupp som Försäkringskassan vill veta mer om för att inte enbart utgå från grundläggande behov vid prövning av rätten till assistansersättning. Bedömningen ska även baseras på vad som är viktigt för individens hälsa samt i förlängningen även får ett bredare perspektiv och ska avspegla hur samhällets behov ser ut i och med att assistansberättigade precis som samhället i stort skiljer sig vilt åt. Tidigare forskning som bedrivits inom området har påvisat att personlig assistans bidrar till att åtta till tio assistansberättigade upplever att de har en meningsfull livssituation, samt att nio av tio assistansberättigade upplever att deras möjligheter till social samvaro samt att vara aktiva ökar i och med sina assistansinsatser. Försäkringskassan(2015) menar dock att det behövs fördjupad kunskap inom området för att de ska kunna försäkra sig om att myndigheter lever upp till de delmål som finns inom folkhälso- och handikappolitiken samt att man i övrigt verkar för folkhälsokriterier inom personlig assistans. På individnivå utgår Statens folkhälsoinstitut(Socialstyrelsen) bland annat ifrån faktorer såsom individens livsstil, fysiska aktivitet, omfattning av socialt nätverk och upplevelse av socialt stöd för att fastställa folkhälsokriterier på individnivå(socialstyrelsen, 2013).

Den analys som forskningsprojektet i det här fallet behandlar inriktar sig på att jämföra om folkhälsofaktorer på individnivå skiljer sig mellan män och kvinnor med personlig assistans samt i relation till vilka behov de har. I övrigt utgår analyserna i forskningen ifrån respondenteras ålder, personkrets, form av funktionsnedsättning samt födelseland. Projektet är på kort sikt en del i Försäkrings-kassans kvalitativa utvecklingsarbete och på lång sikt att tydligare nå ut med sitt uppdrag om att som myndighet verka för en god folkhälsa på samhällsnivå. Leva Reine menar också att förhoppningen är att handläggare inom försäkringskassan som handlägger ansökan om assistansersättning ska få en ökad kunskap om vilken insats som är den rätta för den enskilde individen samt att dessa ska ha som utgångspunkt att leda till att individen upplever en bättre hälsa och kan leva ett gott liv tack vare de insatser som Försäkringskassan beviljar och anpassar till individen och dennes behov. Projektet kommer att pågå till slutet av 2016 och därefter kommer forskningsresultaten att presenteras vilka ska ligga till grund för Försäkringskassans fortsatta kvalitetsarbete(forsakringskassan.se).

Allt gott till er och en fortsatt trevlig vecka, önskar

Helena, Verksamhetsledare, VH assistans, Stockholm.

Den 26-28 augusti var det friluftsdag/kollo i region mitt. Vi var ut på Siljan och fiskade siljanlax och regnbåge. Det var ett äventyr från början till slut. Vi hämtade båten i Gräddö utanför Norrtälje.

En handikapp anpassad båt som Jonas Nilsson från SFFF har byggt. Intention med föreningen är att tillgodose att så många som möjligt får tillgång till ett aktiv båt och friluftsliv till ett överkomligt pris för individen oavsett funktionshinder.

Vi erbjuder livskvalitet, personliga möten och utveckling av individen. Vår båt Fred 25 med sin bogramp är banbrytande och vår personal är inspiratörer och förebilder. Gå gärna in på www.stockholmsfff.se och läs.

Vi var ca 16 personer som fick en oförglömlig resa ?. Kan verkligen rekommendera Stockholms regionen att åka dit!

I denna inspirerande TED-föreläsning får du möta Sue Austin som pratar om att hon vill vända bilden av rullstolen från något man är bunden vid och som är begränsande till något som är befriande för personen som använder den. Sue har själv använt rullstol i 16 år och beskriver den frihet och glädje hon kände när hon började använda den. Från att vara mindre rörlig fick hon med rullstolens hjälp en helt ny frihet och rörelseförmåga. Trots detta var folks reaktioner negativa och de såg henne inte längre. Personer hon pratade med uppfattade rullstolen som hämmande och obehaglig och de tyckte synd om henne.

Sue blev fast besluten att ändra på den bilden och började göra konst med hjälp av sin rullstol för att människor skulle uppleva glädjen hon kände. Många blev intresserade och positivt överraskade.

År 2005 började Sue även att dyka med sin rullstol. Sue ville kombinera den positiva bilden folk har av dykning med den mindre positiva bilden som finns kring rullstolar. I filmen får du se vackra bilder på när Sue är djupt under ytan i sin rullstol.

Se gärna denna inspirerande film!

Eva

I juli i år fyllde den amerikanska diskrimineringslagen som grundades för att värna om funktionsnedsattas rättigheter 25 år. Lagen ska syfta till att medborgare med funktionsnedsättningar ska tillförsäkras samma rättigheter som medborgare utan funktionsnedsättningar inom den offentliga sektorn, kommunala och statliga boenden, kommersiella anläggningar samt vid användandet av kommunala transportmedel. Lagen förbjuder att medborgare med funktionsnedsättning diskrimineras just på grund av sin funktionsnedsättning och i och med en lagändring som trädde i kraft 1990 utökades lagens omfattning och tillämpning på ett betydande sätt inte minst nationellt men även internationellt. Lagen gav nu även medborgare med funktionsnedsättning rättigheten att stämma butiksinnehavare, verksamheter inom den offentliga sektorn samt restauranger för bristande tillgänglighet i den fysiska miljön. Diskrimineringslagen bidrog på så sätt inte bara till att samhället blev mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning utan även att funktionsnedsattas rättigheter skärptes vad det gäller möjligheten till att delta på lika villkor som andra medborgare i samhället. Ett exempel på hur detta visade sig var bland annat att rörelsehindrade personer började synas både i tv samt i reklamfilmer. Vissa företag marknadsförde även att de var tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Ett annat exempel på vilken genomslagskraft diskrimineringslagen haft inom arbetslivet för personer med funktionsnedsättningar är det faktum att sanktionssystemet inom ramen för lagens tillämpning är såväl effektfullt som välutvecklat. Bland annat togs 25 000 anmälningar om bristande tillgänglighet inom arbetslivet av Equality Employment of Opportunity Commission (EEOC). Anmälningarna ledde i sin tur till att 20% av dessa fall fick ett framgångsrikt utfall i form av att 820 miljoner kronor betalades ut som kompensation för brister vad det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Jämförelsevis avskrevs 99 % av alla anmälningar i Sverige som Diskrimineringsombudsmannen (DO) tar emot. Ett ärende gällande bristande tillgänglighet inom arbetlivet i Sverige har dock drivits juridiskt sedan diskrimineringslagen även kom att omfatta förbud mot diskriminering inom arbetslivet för personer med funktionedsättning sedan 1999( DO:2015)

Tillämpningen av lagen har visat sig vara särskilt framgångsrik i USA i och med att staten årligen bidrar med ca 100 miljoner kronor som ska finansiera bland annat information och rådgivning till näringslivet samt småföretagare för att de ska få kännedom om vilka förändringar de behöver genomföra för att leva upp till lagens krav på samhällelig tillgänglighet inom arbetslivet. Informationsskyldigheten samt uppdraget i sig att ge information och rådgivning om lagens tillämpning och krav inom arbetslivet utför bland annat Justitiedepartementet. Det finns även tio stycken regionala informationscentra spridda i USA som erbjuder information och rådgivning. Även dessa är statligt finansierade. (Amerikanska regeringens hemsida för diskrimineringslagen:2011). För att dra en parallell till hur stora statliga resurser som finansierar informationsspridning av den svenska diskrimineringslagen till förmån för personer med funktionsnedsättning så har DO tilldelats 2,7 miljoner kronor för att informera myndigheter, företag, enskilda och organisationer under perioden 2015-2017 om lagens nya bestämmelse som innebär att bristande tillgänglighet inom arbetslivet ska anses vara en form av diskriminering( DO:2015).

Jag vill med detta avsluta med en kort reflektion angående de skillnader som finns mellan den svenska och den amerikanska diskrimineringslagstiftningen samt kanske framförallt tillämpningen av dessa. Kanske är det så att vi i Sverige inte har en politisk tradition av att driva igenom samhällsförändringar och som i det här fallet en rättighetslagstiftning i tillräckligt hög grad eller med rätt angripssätt? I USA har bland annat Apple utvecklat mjukvaror där tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning finns utvecklade för att tjäna såväl ett privat intresse som arbetslivet.  Ett så pass framgångsrikt och internationellt företag som Apple, bidrar genom sitt goda exempel ,vilket borde vara en självklarhet, till att inkludera personer med funktionsnedsättning i samhället, överlag och specifikt inom arbetslivet. Jag tänker också att vi kanske har en del att lära av USA:s modell gällande hur stora statliga finanseringar som tilldelas myndigheter till förmån för hur diskrimineringslagen kan tillämpas för att få en större genomslagskraft. Detta inte minst vad det gäller arbetet med att sprida information om lagen samt dess betydelse, för att på så sätt öka medvetenheten om vad diskrimineringslagen innebär samt att det är en rättighetslag som ska vara en självklar del i ett modernt samhälle där man värnar om alla människors lika värde och rättigheter.

Allt gott!

Höstkram från Helena, Verksamhetsledare på VH assistans i Stockholm.