Försäkringskassan (2015) har i samarbete med Uppsala Universitet, startat ett forskningsprojekt för att ta reda på vilken betydelse assistansersättningen har för den assistansberättigade med fokus på hälsa och välbefinnande. Leva Reine, projektledare på Försäkringskassan menar att assistansberättigade är en heterogen grupp som Försäkringskassan vill veta mer om för att inte enbart utgå från grundläggande behov vid prövning av rätten till assistansersättning. Bedömningen ska även baseras på vad som är viktigt för individens hälsa samt i förlängningen även får ett bredare perspektiv och ska avspegla hur samhällets behov ser ut i och med att assistansberättigade precis som samhället i stort skiljer sig vilt åt. Tidigare forskning som bedrivits inom området har påvisat att personlig assistans bidrar till att åtta till tio assistansberättigade upplever att de har en meningsfull livssituation, samt att nio av tio assistansberättigade upplever att deras möjligheter till social samvaro samt att vara aktiva ökar i och med sina assistansinsatser. Försäkringskassan(2015) menar dock att det behövs fördjupad kunskap inom området för att de ska kunna försäkra sig om att myndigheter lever upp till de delmål som finns inom folkhälso- och handikappolitiken samt att man i övrigt verkar för folkhälsokriterier inom personlig assistans. På individnivå utgår Statens folkhälsoinstitut(Socialstyrelsen) bland annat ifrån faktorer såsom individens livsstil, fysiska aktivitet, omfattning av socialt nätverk och upplevelse av socialt stöd för att fastställa folkhälsokriterier på individnivå(socialstyrelsen, 2013).
Den analys som forskningsprojektet i det här fallet behandlar inriktar sig på att jämföra om folkhälsofaktorer på individnivå skiljer sig mellan män och kvinnor med personlig assistans samt i relation till vilka behov de har. I övrigt utgår analyserna i forskningen ifrån respondenteras ålder, personkrets, form av funktionsnedsättning samt födelseland. Projektet är på kort sikt en del i Försäkrings-kassans kvalitativa utvecklingsarbete och på lång sikt att tydligare nå ut med sitt uppdrag om att som myndighet verka för en god folkhälsa på samhällsnivå. Leva Reine menar också att förhoppningen är att handläggare inom försäkringskassan som handlägger ansökan om assistansersättning ska få en ökad kunskap om vilken insats som är den rätta för den enskilde individen samt att dessa ska ha som utgångspunkt att leda till att individen upplever en bättre hälsa och kan leva ett gott liv tack vare de insatser som Försäkringskassan beviljar och anpassar till individen och dennes behov. Projektet kommer att pågå till slutet av 2016 och därefter kommer forskningsresultaten att presenteras vilka ska ligga till grund för Försäkringskassans fortsatta kvalitetsarbete(forsakringskassan.se).
Allt gott till er och en fortsatt trevlig vecka, önskar
Helena, Verksamhetsledare, VH assistans, Stockholm.