Vi måste fortsätta berätta vad som händer…

Det här säger ordförande för RBU= rörelsehindrade barn och ungdom Henrik Petrén. Anhöriga tvingas idag hjälpa sina barn med sådant som man tidigare fått assistans för. Barn ligger också kvar längre på sjukhus pga att man inte längre får den hjälp som man behöver.

Antalet assistansberättigade minskar stadigt och är nu på ca 15500. Detta är mycket oroande på många sätt. Tidigare var det över 16000 som hade assistans, den siffran har minskat mycket på kort tid. Det värsta är att ingen verkar veta vad som händer med alla som förlorar sin assistans, vilken hjälp får man? Kan man överhuvudtaget leva ett drägligt liv? Många är frågorna som hopar sig. Samtidigt får idag 8 av 10 avslag som söker assistansersättning samma siffra 1994 var 2 av 10. Vilket visar på en skrämmande utveckling.

Regeringen har inte agerat alls trots fall efter fall i media om både barn och vuxna med svåra funktionshinder som drabbats. Det ända man har gjort är en lite annorlunda formulering i det regleringsbrev som man har skickat till Försäkringskassan.

HenrikPetren_250

Försäkringskassans förklaring till det aktuella läget håller inte tycker Henrik Petrén. Man skyller allt för lättvindigt på de domar som kommit 2012 och 2015 gällande egenvård och tillsyn. Medans det i själva verket är en hårdare tillämpning som stämmer bra in i tid med regeringens instruktioner om att dämpa kostnadsökningen. Att kommunerna använder Försäkringskassans tillämpning försvårar läget ytterligare, det gör att många förlorar den kommunala assistansen också, eller får mycket mindre timmar. Läs gärna hela intervjun på assistanskoll.se med Henrik Petrén. Behöver ni hjälp i juridiska frågor gällande assistans, så tveka inte att höra av er till oss på Assistansjuristerna.

 

Niklas //sekreterare