Assistans TV

Den var ljuvlig, han sov hela vägen. Man ska lära sina barn att inte vara rädda, William var kolugn och snusade på, jag däremot var hur rädd som helst. Turbulent blev det också – ännu värre.

Jag fick jättebra hjälp av markpersonalen på Umeå flygplats att komma ombord på planet. Väl i sätet fick vi bra service av Norwegians personal. Det är så stor skillnad på flygning och flygning, och allt beror på vilken personal som jobbar. Det kan gå snabbt och lätt utan bekymmer, men också bli hur omständligt som helst.

Oftast blir det problem vid incheckning, fast elrullstolar funnits i många år, efter 1993 finns det inga syrabatterier till elrullar, ändå frågar man detta vid incheckningen varje gång – 22 år senare.
Som till exempel vid hemresan så fick vi inte ta igenom babysittern genom säkerhetskontrollen på Arlanda. Helt omotiverat, William är ju så liten att han sitter bäst i en babysitter.

Jag reser med två assistenter och hade sökt utökning för resan, men kommunen kunde inte ta beslut innan resan. Beslutet kommer efter resan, så det är väldigt svårt att kunna lägga scheman och planera in personalen.
Nästa resa ska vi prova på att åka tåg, när vi ska besöka morfar i Falun.

/Veronica

Man kan ju undra hur en bäbis vill fredagsmysa?
Han fick ett paket av min kompis Maja, det var en nalle som heter Maja förstås. Han fick också fina kläder, slips och body.

Så mycket snacks blir det inte, men lite ersättning till William, och desto mer chips till mig, som den kärleksfulla moder jag är, så bidrar man ju gärna.
Själv tänkte jag förutom detta passa på att måla klart bryggan och staketet. Visst låter det mysigt? Bara inte mygg** äter upp mig, de har precis fått nytt liv av den senkomna sommarvärmen. Fy vad med mygg det är i år!
Vår båt har fortfarande i kommit i älven, men isen har ännu inte lagt sig, så det verkar inte vara någon direkt fara för sjösättningen ännu.

/Veronica

Idag ska vi ut och flyga för allra första gången William och jag. Det ska bli roligt och spännande!

Vi har packat hans skötväska och hans extraväska och i planet kommer vi att använda babyskyddet och bärselen.

Vid själva ombordstigningen hjälper en assistent mig, och den andra assistenten lyfter William ombord i selen. Små barn är inte så känsliga för tryckförändringarna, tvärt emot vad man tror, utan det är när de blir större som de kan få öronvärk vid start och landning.

Man kan flyga med små bäbisar utan att det är någon fara för deras andning eller liknande, under förutsättning att det är ett friskt barn.

Med VH assistans har vi gjort flera resor under de senaste åtta åren med barn, ungdomar och vuxna som har svår andningsproblematik. Vi har till och med flugit med personer som behöver respiratorhjälp för att kunna andas. Allt handlar om förberedelser, kunskap och en handlingsplan ifall något oförutsett skulle hända.
Jag gillar mycket att resa, och därför tror jag också att det kommer att bli ett av Williams stora intressen i livet. I år blir det inte Almedalen, men nästa år kommer vi, jag och William, det lovar jag!

/Veronica

William har ibland ont i magen som de flesta bäbisar brukar ha, och nu har jag köpt en nappflaska som heter ”Doctor Brown”, den ger 80 procent mindre luft än en vanlig nappflaska. Luft vill man ha i lungorna, inte i magen.
Det är viktigt hur man håller en nappflaska när man nappar, att man ser till att det hela tiden kommer ersättning i hela nappen. Om man håller den halvlutande kommer det in luft i nappen, och det är gasbildande förstås.

William halvsitter mot en kudde när han äter, och assistenten hjälper mig att rapa honom efteråt, genom att lägga honom över min axel.
När William är trög i magen får han lite rapsolja, det smörjer tarmen och fungerar utmärkt. Oljan smakar inget, så det går bra för honom att få i sig den.
I går fick han en matstol av hjälpmedelscentralen, som han kan sitta i när han blir lite större och får bättre huvudbalans. Stolen är höj- och sänkbar så att jag kommer närmare honom.

/Veronica

På midsommardagen grillade vi för första gången William och jag.

Vilket är ditt bästa grillrecept?
Mitt är Paolo Robertos grillade fläskkarré, supergott och enkelt. Blir aldrig en enda munsbit kvar av den!

Jag har också skruvat ihop min igloo, det är alltså inget i is utan en trädgårdsigloo som jag ska ha på bryggan. Den skyddar mot kalla vindar.

Just nu har vi monterat den på altanen, för först ska bryggan skuras och målas innan igloon får sin riktiga plats.
Jag har också målat staketet. Visste inte att det var skillnad mellan fasadfärg och oljefärg, tänkte bara utomhusfärg som utomhusfärg, men ack så fel jag hade. Resultatet återstår att se, vi hoppas på det bästa, dvs att det håller i minst tio minuter.

William har fått myggnät över barnvagnen och har fått vara inomhus när det varit så varmt ute.
Vi har också gått på skogspromenad med hunden för första gången. William satt i sin sele och det gick jättebra, han var glad och nöjd. Vi träffade inga elefanter, ingen skogsmulle och inte ens en liten björn.

Bäbisar under tre månader ska inte ha vatten när det är varmt, utan mera ersättning, annars är det lätt att tro att det bara behövs vatten. Just nu letar jag efter en solskärm till vagnen från Brio, en som skuggar från flera håll. Om du vet var jag kan köpa en sådan, så mejla mig gärna på veronica@veronica.se

Vi har firat midsommar i södra Lappland i år. Vilket väder, strålande sol, lugnt och fridfullt och god hemlagad mat. Jag älskar sill, vi åt en mycket god Västerbottenssill med primörer till.
Vi hade så trevligt i all stillsamhet, en riktig familjemiddag utan alkohol och med många glada skratt.

William fick sin första midsommarkrans med blå, gula och vita blommor, han protesterade inte alls när den åkte på.
När vi åkte hem i kvällningen genom ett prunkande landskap i kvällsol var jag jättetrött, så det blev inga sju blomster under kudden och inte heller hoppade bvi över sju gärsgårdar och inte heller rullade vi nakna i daggen. Vissa traditioner behöver man inte hålla på – varje år, det blir midsommar ändå.

/Veronica

Idag har jag och William gjort oss midsommarfina! Det är Didrik Viklund som är fotografen. Här är lite bilder på oss två, och även William och hans mormor.

/Veronica