När man inte trodde att det kunde bli värre. Så går faktiskt regeringen ut och försvarar det regleringsbrev, som de skickat till Försäkringskassan.
Där de uppmanar Försäkringskassan att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar. Den helt otroliga förklaringen till detta är att de vill värna om människors rättigheter.
För barn, äldre och folkhälsominister Åsa Régner tycker att regeringen håller sig inom ramen för gällande lagstiftning, när de i egentligen helt dömer ut den.
Åsa Régner hänvisar också till den felberäkning som gjordes av regeringen 1993, som sa att det skulle vara ca 7000 personer med assistans och att timmarna skulle uppgå till ca 40 timmar i veckan per assistansberättigad. Hon säger att de beräkningarna haft väldigt lite träffsäkerhet.
Det här är en direkt replik på den kritik som riktades mot regeringen av handikappförbunden, Stefan de Vylder nationalekonom och Vilhem Ekensteen ordförande i IFA= Intresseorganisationen för assistansberättigade.
Man kan inte annat än känna obehag inför vad som ska komma.
Vill regeringen ner till de nivåer som sittanden regering 1993 hade beräknat eller vad menar man egentligen? För då står vi inför en katastrof för väldigt många människor. Då kan regeringen inte längre prata om att värna om mänskliga rättigheter. För då har många personer med funktionshinder inte några mänskliga rättigheter kvar.
Min önskan är att fler människor började protestera mot det här, för det kan någon gång i livet vara skillnaden mellan ett värdigt liv och att vara inlåst i sitt hem för i stort sett vem som helst.
För om man är med om en olycka, drabbas utav sjukdom eller på något annat sätt blir funktionshindrad. Så kan den ända möjlighet att komma tillbaka till ett värdigt liv vara just personlig assistans.
/Niklas
sekreterare