Här går det att läsa om Anders som berättar om hur han blev utslängd från krogen där han firade en inlämnad tenta. Krogvakten ansåg att han var för full, då han fick problem med balansen när han skulle resa sig upp. I själva verket berodde det på hans CP-skada, som innebär nedsatt förmåga i vänster arm och ben, vilket ibland kan påverka hans balans och gång. Vakten försökte inte ens lyssna på honom när han förklarade. Detta har dessutom hänt fler än en gång för Anders.
Tillgänglighet i staden kan öppna en ny värld. I denna artikel skrivs det om Gabriel som har enfunktionsnedsättning och sitter i en permobil. Han har många gånger upplevt att det är svårt att t.ex. ta en fika på café eftersom det ibland finns trappsteg för att ta sig in. Han menar att det kan kännas lite hopplöst och att ibland tänker han ”varför måste just jag vara i den här situationen”.
Samhället borde vara anpassat så att alla kan vara delaktiga i det.
En av de vanligaste orsakerna till att personer med funktionshinder upplever att de inte kan vara delaktiga i samhället, beror på en bristande tillgänglighet i samhället. Det handlar bland annat om att man inte får tillgång till de hjälpmedel som man behöver i skolan eller på jobbet, den fysiska miljön i den offentliga sektorn. T.ex att otillgängligheten beror på att butiker, tåg, toaletter, caféer och barer osv inte är anpassade så att det kan bli tillgängligt för personer som har funktionsnedsättningar ett annat exempel kan vara att det är svårt att få tillgång till hörselslingor eller att en tecken tolk inte erbjuds.
I inlägget i onsdags skrev jag om att allt fler personer med funktionsnedsättningar är drabbad av ohälsa än vad personer utan funktionsnedsättningar är. En av orsakerna till det är att vid bristande tillgänglighet på allmänna platser blir personer med funktionsnedsättningar utanför samhället. De får svårare att delta i sociala aktiviteter, samtidigt som de blir diskriminerade i samhället pga. av sin funktionsnedsättning.
Vad säger lagen?
Tidigare har bristande tillgänglighet utanför arbetslivet och högskoleområdet inte räknats som diskriminering. Vid bättre tillgänglighet i samhället öppnas det upp för personer med funktionsnedsättningar att vara delaktiga på ett helt annat sätt och det bidrar också till att minska existerande fördomar. Genom en lag ändring som trädde i kraft 1 januari 2015 så ska bristande tillgänglighet motverkas genom att det har införts som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen.I 1 kap 4 § p.3 Diskrimineringslagen ages att med diskriminering avses:
”Bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annans författning, och med hänsyn till
– de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
– varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
– andra omständigheter av betydelse”
Diskrimineringslagens andra kapitel innehåller förbud mot diskriminering och repressalier. där uppräknas olika områden inom samhället där diskrimineringen enligt någon av diskrimineringsgrunderna är otillåten.
Införandet med ett förbud mot diskriminering syftar till att personer med funktionsnedsättning ska ha en bättre möjlighet att hävda sin rätt att kunna delta i samhällslivet på likvärdiga villkor utan hinder i form av bristande tillgänglighet. Se
prop. 2013/14:198 s, 57ff.De områden som berörs av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet är
- Arbetsliv
- Utbildning
- Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag
- Start eller bedrivande av näringsverksamhet
- Yrkesbehörighet
- Medlemskap i vissa organisationer
- Varor och tjänster
- Allmän sammankomst
- Offentlig tillställning
- Hälso- och sjukvård
- Socialtjänst
- Socialförsäkring
- Arbetslöshetsförsäkring
- Statligt studiestöd
- Värn- och civilplikt
- Offentlig anställning
Med lagen menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamheten inte vidtar skäliga åtgärder för tillgänglighet för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
I dessa artiklar kan man läsa lite mer om lagändringen:
Bristande tillgänglighet funktionshindrade blir ny grundlag från nyårBristande tillgänglighet blir en ny form av diskriminering 2015
På diskriminerings ombudsmannens hemsida går det att läsa mer om innebörden av lagändringen. Exempel på skäliga åtgärder som går att kräva beror på en helhetsbedömningen i det enskilda fallet, och bedömningen tar sin utgångspunkt i de krav på tillgänglighet som kan gälla enligt lagar och regler som gäller för verksamheten, t.ex. skollagen eller plan.och bygglagen. Exempel på åtgärder i den fysiska miljön kan t.ex. vara ökad framkomlighet i en butik genom omplacering av varor eller utjämning av trösklar.
Även om förändringar inte sker över en natt så är lagändringen ett bra sätt att påvisa att allas lika rättigheter i samhället oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Dock är det bara märkligt att de har dröjt ända tills nu.
Än så finns det inte riktigt några avgöranden från domstolar enligt den nya ändringen. Det blir intressant att se vad lagstadgandet kommer ge upphov till för tolkningsproblematik i dess tillämpning. Jag tror personligen att stadgandets tillämpning kommer kretsa kring huruvida åtgärden ”är skälig med hänsyn till verksamhetens ekonomiska och praktiska förutsättningar”. Vilket också gör att man kan ställa sig frågan om detta stadgande kommer vara tillräckligt kraftfullt, då det ges ganska stort utrymme att ta hänsyn till olika verksamheters ekonomi. Ett exempel på vad jag menar är att: diskrimineringen är rimligtvis densamma för en person med funktionsnedsättning oberoende av om det är ett litet företag med sämre ekonomi eller ett stort företag med god ekonomi som har en bristande tillgänglighet. Ekonomin ställs mot den enskildes möjligheter att delta i samhällslivet på lika villkor.
Publikationer
Myndigheten för delaktighet, gav år 2014 ut en rapport som en uppföljning av regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Rapporten heter
Hur är läget 2014?
Rapporten visar bl.a. att personer med funktiosnedsättningar inom de flesta områden lever med sämre delaktighet än övriga i befolkningen. Myndigheten ser att det finns ojämlikheter och problem inom flera områden, men det finns även en del områden som är positiva där det har skett förbättringar. de mest oroväckande områdena är arbetsmarknad och utbildning. en bristande delaktighet i skolan kan ofta leda till en bristande delaktigheten senare i livet efter skoltiden.Här finns regeringens
proposition 2013/14:198 – Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering, i ett lättläst format.
Trevlig helg önskar vi på Assistansjuristerna!
//Liselotte Olofsson
Jurist
Assistansjuristerna