Assistans TV

Läste en artikel om hur personer med funktionshinder lyser med sin frånvaro när företag ska visa sig utåt men det finns företag som faktiskt vågar och här kommer det lite tips från dem. FUB-projektet ”Störd och stolt” har intervjuat 600 företag om vad de skulle tycka om att ha en person med lindrig funktionsnedsättning som ansiktet utåt precis som Ica-Jerry som vi alla känner igen från TV. Reklam som lyfter fram personer med utvecklingsstörning och andra funktionshinder har visat sig vara framgångsrik. Kunderna tycker att det är bra. Men trots det tvekar företagen. Orsaken är osäkerhet om vad som är politiskt korrekt, men också en trångsynthet när det gäller målgrupper.
De personer som FUB intervjuat är marknadschefer, varumärkeschefer, kommunikationschefer eller vd:ar. Gemensamt är att de ansvarar för företagets ansikte utåt och bestämmer om vilka som får synas. De har också talat med några av de företag som har vågat pröva. Baserat på deras erfarenheter ser vi lösningen på de problem som lyfts fram i undersökningen.

Mångfaldsfrågan ligger på fel ställe i företaget. Mångfald är fortfarande en fråga om rekrytering och riskerar därmed att aldrig hamna på marknadschefens bord. Personalavdelningen ser svårigheterna, men ser inte den potential som finns i kundmötet. Stora möjligheter för företagen går därmed förlorade och personer med utvecklingsstörning förblir osynliga.
Lösning: Se marknadspotentialen i osynliga grupper.
Begränsade perspektiv ger inte rätt idéer. Att få en idé utanför de egna normerna kräver ofta externa intryck. Berättelserna börjar alla på samma sätt; en extern kontakt med en organisation som är specialiserad på personer med utvecklingsstörning. Ett annat gemensamt inslag är kultur som verktyg för förändring.
Lösning: Hämta idéer från kultur och extern expertis.
Omtanken om svaga grupper riskerar att kväva dem. Att svaga grupper vaktas är självklart bra. De mänskliga rättigheterna värnar svaga grupper och det genomsyrar mångfaldsarenan. När en minoritet exponeras på ett sätt som vi inte är vana vid är sannolikheten för en ”twitterstorm” och anklagelser om exploatering stor. En stor risk är dock att ambitionen att värna leder till att förtrycka. Men att få vara med i kundmötet och att få synas i reklam är också ett sätt att få vara en del av samhället. Vem har rätten att bestämma vilka som ska få exploateras och vilka som inte ska få det?
Lösning: Våga vara politiskt inkorrekt.
Rädslan för att använda fel ord skapar låsningar. För de som inte befinner sig mitt i mångfaldsdebatten är det nästan omöjligt att hitta rätt ord i alla lägen. Risken är att fel ord väcker ilska eller förmedlar att du inte vet vad du gör. Men det är inte värt att fastna i orden.
Lösning: Fråga om du är osäker på ord och begrepp.
Risk att svaga grupper blir utnyttjade. Svaga grupper har svårare att ställa krav på rimliga arbetsvillkor. De har också svårare att förstå sammanhangen som de deltar i. Det kräver extra omsorg från uppdragsgivaren eller arbetsgivaren. Grundprincipen bör dock vara densamma för alla – individen ska ersättas i förhållande till sin prestation.
Lösning: Säkerställ att alla har justa villkor.
Rädsla för att uppfattas som spekulativ. Företag är en del av samhället och ett gott samhälle gagnar affären. Det har länge funnits en uppfattning att ett företag inte får tjäna pengar på mångfald eller ett CSR-arbete. Men ju mer etablerade frågorna har blivit, desto tydligare har det blivit att företag också ska tjäna pengar på sina samhällsinsatser.
Lösning: Tjäna gärna pengar och bidra till samhället – samtidigt.
Reklamen ger en falsk bild av Sverige. IKEA-katalogen visar att Sverige nu är multikulturellt men långt ifrån multifunktionellt. Varumärken som verkligen har en möjlighet att göra reklam med bättre bild av Sverige är de som riktar sig till en bred målgrupp. Även reklam som riktar sig till smalare målgrupper, kan en person med en synlig funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning var en trigger för uppmärksamhet.
Lösning: Gör medveten reklam och gå utanför normen.
Konservativa idéer styr kundmötet. Att kräva för mycket eller fel saker är inte bra för någon. En utvecklingsstörning kan vara en svårighet i ett kundmöte, eftersom det kan krävas mer tid för den personen att förstå nya och komplexa frågor. Men om det finns gott om tid att lära, om frågorna är ungefär desamma varje gång, då kan en person med utvecklingsstörning vara minst lika kvalificerad eller kanske till och med bättre.
Lösning: Använd fantasin när du bemannar kundmötet.
Oron över att få en konstig kollega. I undersökningen befarar sex av tio chefer att en del kundgrupper kan oroas av att en person med utvecklingsstörning deltar i kundmötet. Att göra ett ovanligt val medför oro. De externa organisationerna som arbetar med personer med utvecklingsstörning beskrivs som betydelsefulla partners.
Lösning: Ta oro på allvar och bemöt den med kunskap.
Saknar möjlighet att påverka. Berättelserna från ICA, Wasa Kredit och Fredells byggvaruhus landar i uppmaningen ”bara gör det”. De inblandade har tagit besluten utifrån sin roll och befogenhet. De har löst verkliga behov i den egna organisationen.
Lösning: Överanalysera inte. Bara gör det!
Informationen har jag tagit från en artikel i DN
Ulrika Berntsen
Regionchef i Syd