Vi lever i en värld där vi alla är olika. Det kan handla om sexuell läggning, hudfärg, funktionshinder och självklart mycket mer. Ordet ”normalt” frontas mycket och jag kan inte annat än undra vad det egentligen betyder. Är jag normal bara för att jag passar in samhällets normer på många sätt? Många skulle nog säga ja, flera skulle säkert hitta ”brister” hos mig och säga något annat. Sanningen är att när man säger att något är normalt, så utgår man ofta från sig själv. Jag anser att vissa saker är mer eller mindre normala för att jag bär på min egen ryggsäck med erfarenheter och kunskaper.
Den 29 februari visar UR och SVT2 novellfilmen ”En sällsynt vanlig dag” som vänder upp och ned på världen. Här är de som inte har ett normbrytande funktionshinder som betraktas som onormala. Alla vill vara speciella och sticka ut, ser man under graviditeten att barnet inte är unikt står man inför valet att göra abort. Har man fötts med två armar vill man kanske operera bort dem för att passa in?
Själv tycker jag att konceptet är genialiskt. För det är ju precis så här det går till idag. Vi gör allt för att passa in och glömmer bort hur häftigt det är att vara unik. Det är bara jag som kan vara jag och det är bara du som kan vara du. Vi är alla med våra olikheter så speciella och bra på många sätt. Mer olikheter till världen!
Allt gott!
/Frida Johansson, Kommunikatör