För att personlig assistans för aktiv tillsyn av övervakande karaktär ska beviljas på grund av medicinsk problematik krävs i första hand att det rör sig om egenvård, eftersom assistansersättning inte får lämnas för sjukvårdande insatser. Det kan röra sig om vård av teknisk karaktär i den mening att behovet i mycket stor omfattning handlar om egenvård som inte personen själv kan hantera eller där brister i tillsyn kan medföra risker för personens hälsa.
Aktiv tillsyn kan även bli aktuellt i situationer där ett tillstånd kan inträffa som kräver akut vård. Det krävs då att personen inte själv kan uppmärksamma när detta tillstånd uppstår och att han eller hon inte självständigt kan hantera situationen om den inträffar. Tillsynen förutsätter kännedom om sjukdomen som sådan, om personen och hur den yttrar sig hos honom eller henne. Det ska även finnas en viss frekvens och allvarlighetsgrad i den medicinska problematiken.
Den 25 juni 2015 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (målnr 3527-14) som kommer kunna få stora för framtida bedömningar gällande personlig assistans. Domen innebär ett klargörande av vilka som kan omfattas av det femte grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”. Endast personer med psykiska funktionsnedsättningar har rätt till personlig assistans för ett sådant behov. Försäkringskassan har klargjort att deras inställning är att annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper måste kunna kopplas till något av de andra fyra grundläggande behoven för att utgöra ett grundläggande behov.
Detta kommer drabba personer med övervakningsbehov på grund av medicinsk problematik. Det kan vara personer som har terapiresistent epilepsi som måste övervakas på grund av risken för att få ett anfall. Övervakning inryms ju inte i de övriga grundläggande behoven; personlig hygien, måltider, på och avklädning eller kommunikationssvårigheter. Det femte grundläggande behovet infördes för att säkerställa att barn och ungdomar med medicinsk problematik skulle kunna få assistans även om de inte hade behov av hjälp med de andra grundläggande behoven.
Vi har redan fått ett beslutförslag från Försäkringskassan där de avser att dra in assistansersättningen för en av våra klienter med hänvisning till denna dom. Vår klient hade ansökt om en utökning då hjälpbehoven har ökat och hans beslut inte räcker för att täcka hjälpbehoven och så kommer ett förslag på en indragning av ersättningen helt och hållet. Detta kom såklart som en chock för familjen. Hur ska deras son nu kunna få den hjälp som han behöver?
Det saknas en grundtrygghet för personer med assistans idag, vilket detta är ett tydligt exempel på. Har inte funktionsnedsättningen ändrats och hjälpbehovet minskats så dramatiskt så att det går under tjugo timmar ska det heller inte dras in eftersom förhållandena är de samma. I det aktuella fallet ska man poängtera att Försäkringskassan förhalat sin utredning i väntan på denna dom för att kunna dra in ersättningen. Handläggningstiden har varat i över 8 månader.
Om vår klient lämnas ensam kan konsekvensen av det innebära fara för dennes liv och hälsa. Det krävs dessutom att assistenten har ingående kunskaper om personen och dennes funktionshinder för att hjälpen ska vara möjlig att ges. Hur ska detta tillgodoses när assistansersättningen ska dras in?
Niklas
Jurist