En blogg om personlig assistans
Idag har vi varit och vägt och mätt på BVC, minimamman Diana var med!
Diana vägde och mätte sin docka och bytte blöja.
William väger nu 5,3 kg! Han har ännu inte börjat med sina smakportioner, utan han får fortfarande mjölkersättning.
Vi mottager gärna barnmatsrecept, mejla veronica@veronica.se
/Veronica
Idag har vi spelat in 12 avsnittet av min och Annas podcast – Hedenmark Hallgren Podcast!
Efter 12 veckor är vi redan uppe i 3 513 besökare! Så kul!
Du får jättegärna hjälpa oss att sprida Podcasten och här kommer en banner du kan använda:
Vår hemsida är www.hedenmarkhallgren.se
Vill man prenumerera via iTunes gör man det via https://itunes.apple.com/se/podcast/hedenmark-hallgren-podcast/id999883164?mt=2&ign-mpt=uo%3D4
Jag var även med i en intervju i DT för några dagar sedan. För er som inte har sett artikeln kommer länken här:
http://www.dt.se/dalarna/falun/podcast-och-lekrum-ska-hjalpa-funktionshindrade-foraldrar
Jag och Anna skall ut på turné under hösten, premiären är i Tällberg 5 september – hotell Dalecarlia
Vi skall även till Lycksele 7 november på Hotell Lappland, efter konferensen uppträder Måns Zelmerlöw
Läs mer på www.assistansifamiljen.se
Syftet med podcasten är att berätta om livet som förälder med rörelsehinder. Vi är två mammor, jag som bor med min son
William i Umeå och Anna som bor i Kungsbacka med dottern Wilma och sin man. Vi pratar om vardagen, om att resa med barn,
personlig assistans och bemötandet i samhället mot föräldrar med rörelsehinder och såklart lite tips och trix!
Jag och Anna vill tacka vår utomordenligt duktiga producent Didrik Viklund som hjälper oss med tekniken och får ihop
allting, samt kommunicera ut alltihop!
Om ni har tankar, frågor eller uppslag till podcast@hedenmarkhallgren.se
William var med i dagens program, fram tills han blev väldigt missnöjd.
/Veronica
I Örträsk har det nu blivit som vanligt igen, det glada och härliga gänget som tagit över Prästgården de senaste dagarna har nu packat ihop sig och rest hem. Det känns lite sorgligt att säga hejdå, men de flesta ses snart igen och om ett år möts vi upp i Prästis igen.
Sista dagen på årets kollo blev det tårtdekorkurs, så vi började morgonen med att dela våra bakverk från igår och bre på bärmousse mellan bottnarna och runt om. Därefter blev det färgning, knådning och kavling av Sugerpaste. Läckra färger fick vi till.
Hemligheten då du ska lägga sugerpaste på tårtan är ett tunt tunt lager matolja innan du lägger den mot moussen eller grädde, då smälter de inte samman, utan håller sig var och en för sig och ger en perfekt smak.
Fantasin fick flöda fritt då det blev dags att dekorera sin tårta, det går inte riktigt att beskriva hur fina de blev med ord så jag låter bilderna tala för sig själv!
Återigen tack för ett toppen läger och vi ses snart igen!
Sanna VH assistans
Ännu en dag på Coola kollot är över, men på Prästgården pysslas det än, samtidigt som det pratas, lyssnas på musik och nynnas med i favorit låtarna. Dagen har varit intensiv, lärofylld och rolig med allt från bakning till träning.
På förmiddagen arbetade vi i stationer med olika pyssel och tårtförberedelser inför morgondagens tårtdekorkurs. Det pysslades med lera, loombands och målning av smycken och små fågelbon. I köket bakades det tårtbottnar och gjordes bärmousse med blåbär. En härlig doft spred sig i hela huset och imorgon kommer 8st hemlagade tårtor dekoreras av deltagarna med tips från en konditor som är speciallist på tårtdekor.
Om du vill prova vår bärmousse där hemma så kommer här receptet.
Coola kollomoussen med bär
1,5 tsk gelatinpulver
225g bär
0,75dl socker
3dl grädde
På eftermiddagen kom vår favorit och egna personliga tränare Johan från i fjol. Tillsammans hade vi först en intensiv stund med intervallträning med olika stationer där deltagarna och assistenter fick träna ihop med gemensamma övningar eller varannan övning var, helt anpassad efter sina egna förutsättningar. Glada men slutkörd blev det sedan massagekurs där assistenterna fick lära sig hur man ger sin kund en helkroppsmassage, vad ska man tänka på när man ge massage, var är viktigt att massagera och hur mjukar man upp en muskelknuta och mycket, mycket mer. Vissa bara njöt och andra slumrade. Efter tre timmar fick vi tacka Johan för i år och hoppas på återseende nästa år.
Sista kvällen på ett kollo är inte perfekt om det inte bjuds på filmkväll med snacksbuffé så givetvis avslutade vi dagen med många skratt, gott att äta och Sune i fjällen!
God natt från Örträsk
Sanna VH kollo
Alla som ansöker om personlig assistans blir snabbt varse om den stora ovissheten som man får gå igenom under en lång tid. Från det att ansökan kommer in till dess att Försäkringskassan alternativt kommunen, fattar ett beslut är lång. Den som söker om personlig assistans eller utökning av sin assistans får vänta flera månader på att få ett beslut. Hur lång en handläggningstid får vara när det kommer till personlig assistans finns inte reglerat.
Förvaltningsmyndigheterna ska på ett självständigt sätt, och under eget ansvar, genomföra handläggningen i de ärenden de är ansvariga för. Förvaltningslagens 7§ innehåller bestämmelser om allmänna krav på handläggning av ärenden på förvaltningsmyndigheter. Denna paragraf gäller handläggning där en enskild är part i ett ärende hos en myndighet. Förvaltningslagen har som mål att främja rättssäkerheten genom att garantera en snabb och effektiv handläggning vid förvaltningsmyndigheter i myndighetsutövning mot enskilda individer. Begreppet rättssäkerhet innefattar ett krav på förutsägbarhet för de enskilda i ärenden vid myndigheter.
Vad gäller handläggningstider uttalade konstitutionsutskottet sig på följande vis inför den nya förvaltningslagen (betänkande 1985/86:21);
”Detta är en central fråga för de enskilda människorna men även för myndigheterna. Om behandlingen i många ärenden drar ut på tiden skapas lätt stora ärendebalanser. Myndigheterna får då ägna en hel del tid åt att besvara förfrågningar om ärenden som väntar på ett avgörande. Inte sällan uppkommer dubbelarbete genom att ärendena måste läsas in av olika handläggare. Det är dock den enskilde som hårdast drabbad av att ärendehandläggningen drar ut på tiden. Att i ovisshet gå och vänta under lång tid på ett myndighetsbeslut som kanske gäller frågor som har avgörande betydelse för en persons ekonomi eller personliga förhållanden kan förorsaka otrygghet och personligt lidande, kanske också ekonomiska förluster. Det gäller här inte en ren servicefråga utan handlar i hög grad också om den enskilda människans rättssäkerhet”.
Här tycker jag att man fångar den centrala problematiken, dvs den stora otryggheten som uppstår för den enskilde. Ibland tror jag inte handläggare och beslutsfattare själva är medvetna om vilken situation de försätter den enskilde i när de drar ut på handläggningstiden. Att det inte finns någon yttre gräns för hur länge ett ärende kan pågå sätter ingen press på handläggarna, vilket är ett stort problem. Om det fanns tydliga riktlinjer gällande handläggningstiden som handläggarna ska följa, är jag övertygad om att det skulle ske en skyndsammare handläggning, utan för den skull att kvaliteten på utredningarna sjunker.
Jag har en klient som fick vänta i över ett år på att få ett beslut, trots att vi lämnat in intyg från läkare, arbetsterapeut, skolan, logoped, fritidsverksamheter och tandläkare. När beslutet väl kom var det på en sida och var ett avslag då kommunen inte tyckte att vår klient var berättigad till personlig assistans. Detta överklagade vi till Förvaltningsrätten som sände ärendet tillbaka till kommunen för att beräkna hur många timmar assistans som vår klient skulle beviljas. Kommunen överklagade men Kammarrätten beviljade ej prövningstillstånd. I nuläget väntar vi på att kommunen ska komma med ett nytt beslut. På grund av kommunens långa handläggning plus bristfälliga utredning har vår klient snart gått miste om 2 år av en insats som hon har rätt till. Detta exempel visar tydligt att bara för att det är en lång handläggningstid blir det inte utförliga utredningar.
Under mässan Leva och fungera som ägde rum i Göteborg tidigare i år ställde vi frågan om handläggningstider till Försäkringskassans representanter. De hade ingen klar gräns och menade på att om en gräns på exempelvis tre månader skulle sättas upp, skulle inget ärende handläggas snabbare än det, vilket alltså skulle få en dålig effekt. Av egen erfarenhet kan jag säga att ett ärende aldrig handläggs snabbare än tre månader, vare sig kommunen eller Försäkringskassan. Tre månader är dessutom relativt lång tid och jag är övertygad om att handläggare på såväl kommuner som Försäkringskassan skulle kunna färdigställa utförliga och genomarbetade utredningar på denna bestämda tid bara det fanns tydligare riktlinjer att arbeta efter.
LSS-lagens intentioner är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för den som omfattas av lagens personkrets. Målet är att den funktionshindrade får möjlighet att leva som andra. Denna grundläggande rättighet kommer inskränks på grund av långa handläggningstider, vilket såklart är mycket allvarligt.
//Niklas
Jurist
Äntligen är vi här igen, i Prästgården i Örträsk. Vissa nya ansikten och en hel del gamla deltagare packade idag in sig i rummen på den mysiga gården med den fantastiska utsikten för ett par härliga dagar tillsammans med konst, träning, musik, bakning och massa skratt.
Första dagen började med gemensam lunch, därefter har det pysslats. Vi har gjort smycken med pärlor och loombands och så färgade och pimpade vi våra egna träningspåsar och pennskrin inför skolstarten och morgondagens PT-träning. Otroligt kul att få jobba med dessa kreativa ungdomar och vi fick fina och häftiga resultat av all färgning och allt pyntande.
Efter fikat på eftermiddagen hörde vi Didrik ropa från gården och plötsligt hade vi färdats från Örträsk i södra Lappland till den öde ön Öträsk mitt i Atlanten, för att ta oss hem till Prästgården igen blev vi tvungna att samla poäng i öns Castawaybana. Med de fem eldbollarna fick vi försöka kasta igång elden i den rosa hinken, för att sedan samla Coca-cola poäng genom att kasta ner pyramiden, vi fick bestämma badtofflans modefärg 2015 (det blev gul) genom att kasta tofflor i ringar och till slut försöka fånga de ovanliga popcornfåglarna som gömde sig i öns största buske.
Precis när vi trodde att vi var klara och skulle kunna resa hem igen fick vi syn på det Örträska björklejonet högt där uppe i trädet. För att kunna ta oss förbi det så var det bara att leta rätt på vattenballongerna och pricka lejonet för att kunna återvända hem igen. Fast med Didrik bredvid lejonet kunde vi inte låta bli att se till att han fick några ballonger mot sig också, vad är ett kollo utan blöta ledare!?
Dagen avslutades med musikquiz, Så ska det låta och dansuppvisning långt in på kvällningen och efter lite prat, spel och mys har nu lamporna släckts på Prästgården, för imorgon väntar en ny spännande dag på Coola kollot.
Sanna på kollo!
Ett av mina finaste smultronställen är Torsång, en liten by mellan Falun och Borlänge, den ligger precis vid Dalälven. Det finns en kyrka, ett café och en restaurang där. Många båtmänniskor lägger till här, det fungerar bra att ta sig fram med rullstolen här och det finns en handikapptoalett invid restaurangen. William hade klätt sig fint i fluga för att åka hit på besök.
Jag kan verkligen rekommendera en tur hit.
/Veronica
William älskar att bada, han tycker om att plaska lite som ni ser på filmen här. Efter badstunden klär han på sig och tittar spjuveraktigt på mig – tänk att kunna läsa barns tankar.
0
/Veronica
Vet ni vad vyssan-lull-tassar är? Inte? Jag förstod väl det, hade aldrig hört talas om det innan jag fick William.
Man sätter dem i alla fall på spjälsängen under benen för att få gung på bädden. Modern vagga, typ.
Idag har vi bara varit hemma, och så har vi köpt hjortron. Det blev hjortron och glass till middag, inte till efterrätt och det var den godaste middag jag ätit på länge!
Jag vilade under dagen med min andningsmask på och William slumrade sött på min mage. Fredagsmys!
/Veronica
I dag har jag varit på utflykt hemma hos min vän Fia med familj i Borlänge. William har träffat sin första tjej, Freja 9 månader. Det var kärlek vid första ögonkastet.
Det var jätteroligt att träffa Fia och hennes man och prata om livet och hur det är att vara småbarnsförälder. Fia har precis som jag personlig assistans, det var så spännande att se deras fantastiska hus som är helt anpassat, och som Fia och hennes man byggt själva. Gott fika fick vi dessutom.
Tack Fia med familj för en trevlig eftermiddag, vi ses snart igen!
Det blev också en fin avslutning på dagen. Vilken underbar sommarkväll det var igår i Sundborn, helt vindstilla. Här kommer några bilder från kvällen. William och Joy sover skönt i soffan, assistenten sitter bredvid för er som undrar.
/Veronica