Hej alla!
idag har jag har varit på läkarbesök. Doktorn gick ned med en kamera i halsen via näsan. Jag tycker att det är så konstigt att man näst intill aldrig kan få sin smärta bekräftad. Om man frågar innan om det gör ont så får man svaret ”nej” osv. Hade det inte varit bättre att bara bekräfta vad som händer, vad de ska börja med, vad som händer sen och hur det kommer att kännas. Det är väl mycket bättre att ge info så man slipper bli överrumplad av smärta och rädsla. Doktorn sa till mig att ”det kommer att kittlas”, men nej, det kittlades inte. Det var bra obehagligt och otäckt att ha slangen ner i halsen.
Efter att jag var klart hos doktorn gick jag och William till lekterapin. Det är en plats där barn som är patienter eller barn till föräldrar som är patienter kan leka. Det finns lite olika rum, bland annat pysselrum, målarrum och även ett doktorsrum. Där finns lite ”sjukhusutrustning” och dockor/nallar som barnen kan leka med. Det kan vara bra att öva inför en undersökning för att förstå hur den ska gå till. När jag var liten älskade jag det rummet. Ju mer nallarna och dockorna skrek desto roligare var det. jag levde ut all frustration på de stackars leksakerna.
jag har även pratat mycket i telefon idag. Vi håller fortfarande på att hjälpa flickan i Strängnäs som jag har skrivit om tidigare. Från och med nästa tisdag har hon ingen personlig assistans beviljad. Det har vi jobbat med under dagen och vi har även kontaktat riksmedia.
Idag hittade vi lite tweets som konsulten, Beatrice Nordebrink, som fattade beslutet har skrivit. Ni kan se dem här nedan. Där redogör hon för sina politiska åsikter. Vilket jag tycker är väldigt allvarligt. Jag har även en fråga till Beatrice: spelar det någon roll om flickan hade haft assistansen privat eller kommunalt? Borde vi inte följa lagstiftningen, det vill säga utreda den enskildes hjälpbehov? Det borde väl vara det som är föremål för beslutet?
Slutligen vill jag vara tacka Alex Nilsson som skickat den här filmen: Jag blir så glad, det känns så viktigt att vi går samman och att frågan om personlig assistans berör så många människor.
Ha det bra!
/Veronica