I helgen firas Alla helgons dag och Halloween, en gammal respektive en ny traditon i Sverige med olika betydelser. Men vad är då skillnaden?
Traditionellt firas i Sverige Alla helgons afton och Alla helgons dag med högtidlighållandet av döda släktingars minne genom att besöka och utsmycka deras gravar. Alla helgons dag är en kristen högtid som firas till minne av helgonförklarade personer. Seden att uppmärksamma helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom kristendomen, och snart även behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen plats i kalendern. Därför infördes en ”alla (övriga) helgons dag” för dessa.
En koppling till mer allmän minnesdag över de döda uppstod också tidigt. Detta har rötter i förkristna keltiska traditioner och övertogs sedan av de kristnade germanerna. Man trodde att de döda i samband med sommarens slut och vinterns början återvände hem och behövde vägledas med ljus och eldar, vilket lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar. Seden att tända ljus på gravarna i allhelgonatid växte i Sverige fram mot slutet av 1800-talet. I äldre tradition tändes gravljus mest på julafton, en sed som levde kvar in på 1940-talet.
Halloweenfirande är ett modernt fenomen i Sverige som har varit omnämnt sedan 1950-talet, men som blivit populärt först i slutet av 1990-talet. Halloween firas alltid den 31 oktober. Halloween kommer från engelskans Hallow, ”helgon”, och e’en – kortform av evening, ”afton”. Halloween har sitt ursprung på Irland och delvis i Skottland och kom därifrån till USA. En Halloweentradition bland barn är att klä ut sig i spökkostymer, och gå runt i kvarteret för att be grannarna om bus eller godis, liknande påsktraditionen med påskkärringar i Sverige och Finland.
Så oavsett om du planerar att klä ut dig till spöke och knacka på hos grannar eller tända ljus vid en grav så önskar jag dig en riktigt trevlig helg!
Eva,
Verksamhetsledare, Stockholm