\nHon v\u00e4xte upp p\u00e5 den svenska landsbygden och v\u00e4nner, grannar och \u00e4ven skolpersonal trodde hon var galen eller m\u00f6jligtvis utvecklingsst\u00f6rd och att hon med detta h\u00f6rde hemma p\u00e5 institution.
\nD\u00e5, p\u00e5 40-talet, fanns inget som hette autism.
\nSom liten f\u00f6rsvann Iris ofta in i \u201dden riktiga v\u00e4rlden\u201d . Den som fanns inuti.
\nHon upplevde ljud, r\u00f6relser,smaker och lukter i f\u00e4rger och former.
\nHon drog djur i svansen, bet andra barn och tyckte det blev vackert kring m\u00e4nniskor som var arga.
\nVisst provocerade hon m\u00e5nga men hennes far var den som alltid fanns d\u00e4r, hj\u00e4lpte henne f\u00f6rst\u00e5 omgivningens beskaffenheter, f\u00f6rklarade k\u00e4nslor och aldrig gav upp.
\nHon lever idag i \u201dv\u00e4rlden utanf\u00f6r\u201d, hj\u00e4lper sj\u00e4lv m\u00e4nniskor med olika sv\u00e5righeter och f\u00f6rel\u00e4ser och arbetar som konsult \u00e5t f\u00f6r\u00e4ldrar som har autistiska barn.
\nDetta g\u00f6r hon trots att hon i vuxen \u00e5lder har f\u00e5tt l\u00e4ra sig att le, f\u00e5r konstruera r\u00e4tt tonfall d\u00e4r det beh\u00f6vs , varje morgon p\u00e5minna sig sj\u00e4lv om var hon \u00e4r och att hon \u00e4r genom att nypa sig sj\u00e4lv lite d\u00e5 och d\u00e5 som en p\u00e5minnare.
\nEn bok som ger insikt och kunskap genom l\u00e4sning som ber\u00f6r.
\nVarmt rekommenderad.