Vad \u00e4r funkofobi egentligen?<\/b><\/i>
\nDet \u00e4r ett nytt ord i svenska akademins ordlista (SAOL) f\u00f6r \u00e5r 2015, det ber\u00e4knas finnas tillg\u00e4ngligt den 9 april. Funkofobi inneb\u00e4r f\u00f6rdomar mot personer med funktionsneds\u00e4ttningar. Innan ordet blev ett officiellt ord s\u00e5 har det l\u00e4nge anv\u00e4nts f\u00f6r att beskriva diskriminering mot person med olika funktionsvariationer.\u00a0Funkofobi grundar sig i en r\u00e4dsla, avsky eller os\u00e4kerhet gentemot m\u00e4nniskor som uppfattas vara annorlunda, eller konstiga. Termen kan, med enkelhet, j\u00e4mf\u00f6ras med homofobi eller rasism, eftersom det handlar om att s\u00e4rskilja m\u00e4nniskor p\u00e5 grund av \u201cannorlunda\u201d egenskaper, j\u00e4mf\u00f6rt med vad som uppfattas vara normen.<\/p>\n
Hemsidan\u00a0funkofobi.se<\/a>\u00a0har funnits f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 med ordet i SAOL-ordlista, numera finns hemsidan kvar som ett verktyg f\u00f6r att motverka funkofobi i samh\u00e4llet. D\u00e4r alla kan ber\u00e4tta anonymt om sina erfarenheter av funkofobi.<\/p>\n Att ordet erk\u00e4nns som ett riktigt ord f\u00e5r betydelsen att det beskriver ett riktigt problem som faktiskt existerar i v\u00e5rt samh\u00e4lle. Vilket i sin tur f\u00f6rhoppningsvis kan medf\u00f6ra att politiken som f\u00f6rs inom dessa fr\u00e5gor med diskriminering av personer med funktionsneds\u00e4ttningar blir mer fram\u00e5tskridande.<\/p>\n I dessa artiklar kan man l\u00e4sa lite mer om sj\u00e4lva ordet funkofobi:<\/p>\n Funkofobi med i saol<\/a> Fall fr\u00e5n\u00a0verkligheten<\/i><\/b> ”H\u00e4nder ofta att skolan inte tar mina inl\u00e4rningssv\u00e5righeter p\u00e5 allvar, de tror att det handlar om d\u00e5ligt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende till f\u00f6ljd av tidigare funkofobi p\u00e5grund av att jag sitter i rullstol. Det g\u00e5r ju liksom inte att ha b\u00e5de och…”<\/p>\n ”Otaliga g\u00e5nger har jag f\u00e5tt h\u00f6ra av n\u00e4ra sl\u00e4kt och\/eller v\u00e4nner ”du kan v\u00e4l knappast ha Aspergers? Du som \u00e4r s\u00e5 social och pratar s\u00e5 bra f\u00f6r dig. Du \u00e4r bara lite lat och bekv\u00e4m. Det \u00e4r v\u00e4l mera ett personlighetsdrag?” Spelar ingen roll hur m\u00e5nga g\u00e5nger jag h\u00e4vdar att en neuropsykiatrisk utredning inte utf\u00f6rs varken godtyckligt eller ”p\u00e5 en kafferast”. Ovan n\u00e4mnda ”f\u00f6rdomar” eller uttryck f\u00f6r okunskap st\u00f6ter jag p\u00e5 n\u00e4stan dagligen.”<\/p>\n Jag har\u00a0ocks\u00e5 ett exempel p\u00e5 en situation d\u00e4r en familj som jag varit i kontakt med i samband med fr\u00e5gor g\u00e4llande personlig assistans. Familjen kom till oss p\u00e5 Assistansjuristerna eftersom de k\u00e4nde att de inte fick hj\u00e4lp n\u00e5gon annanstans. Deras son har en utvecklings- och beteendest\u00f6rning som inneb\u00e4r att han sitter i rullstol och beh\u00f6ver hj\u00e4lp med alla grundl\u00e4ggande behov och \u00f6vriga behov i vardagen. Han kommunicerar med sin omgivning genom att g\u00f6ra olika ljud och ansiktsuttryck, som enbart de som \u00a0k\u00e4nner honom ing\u00e5ende som\u00a0person kan tyda. Den h\u00e4r familjen hade tagit kontakt med en annan advokat f\u00f6r att bl.a. f\u00e5 hj\u00e4lp med Migrationsfr\u00e5gor men \u00e4ven\u00a0personlig assistans. De hade varit i kontakt med advokaten p\u00e5 byr\u00e5n endast tv\u00e5 g\u00e5nger, under ett helt \u00e5r som deras \u00e4rende hade p\u00e5g\u00e5tt. F\u00f6r\u00e4ldrarna hade givetvis med sig sin son under dessa m\u00f6ten. Advokaten hade under dessa m\u00f6ten tittat snett p\u00e5 sonen n\u00e4r han gjorde olika ljud och rynkat p\u00e5 n\u00e4san, ungef\u00e4r som att han st\u00f6rde henne. Familjen k\u00e4nde direkt att de blev annorlunda bem\u00f6tt f\u00f6r att deras son har en funktionsneds\u00e4ttning.<\/p>\n Jag tycker det \u00e4r v\u00e4ldigt m\u00e4rkligt hur man kan reagera p\u00e5 detta s\u00e4tt? Vilket f\u00f6retroende ger det\u00a0egentligen?<\/p>\n
\nNytt ord i saol<\/a>
\nTerminilogi – Funkofobi<\/a><\/p>\n
\nFr\u00e5n hemsidan funkofobi.se kan man l\u00e4sa om anonyma ins\u00e4ndare d\u00e4r funkofobi f\u00f6rekommer i vardagen, h\u00e4r nedan \u00e4r n\u00e5gra exempel:<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/2.bp.blogspot.com\/-CzdSC9RSHcA\/VR5hYTzeOqI\/AAAAAAAAADE\/HHnkVGbuu4A\/s1600\/keep%2Bcalm.png\")
<\/a><\/div>\n
\n<\/i><\/b>
\nVad s\u00e4ger lagen?<\/i><\/b>
\nI inl\u00e4gget\u00a0bristande tillg\u00e4nglighet<\/a>, skrev jag om den nya diskriminerigsgrunden som inf\u00f6rdes i diskrimineringslagen 1 januari 2015. Vilket innebar en sk\u00e4rpning av diskrimineringslagstiftningen n\u00e4r det g\u00e4ller funktionsneds\u00e4ttningar. Som tidigare anf\u00f6rt \u00e4r det ett steg i r\u00e4tt riktning och \u00e4ven inf\u00f6randet av begreppet funkofobi i ordlistan uppm\u00e4rksammar problematiken med f\u00f6rdomar och diskrimineringar f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttningar. Dock utel\u00e4mnas mycket i den nya lag\u00e4ndringen, den tar inte sikte p\u00e5 f\u00f6rdomar utan enbart tillg\u00e4ngligheten. \u00c4ven med avseende p\u00e5 tillg\u00e4ngligheten utel\u00e4mnas mycket, som t.ex. g\u00e4ller inte lagen f\u00f6r f\u00f6retag med mindre \u00e4n 10 anst\u00e4llda, vilket inneb\u00e4r att m\u00e5nga cafe\u00e9r och restauranger inte omfattas och de kommer fortfarande inneb\u00e4ra en bristande tillg\u00e4nglighet f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttningar.
\n
\n<\/i><\/b>
\n<\/i><\/b>Publikationer<\/i><\/b>
\nI diskrimineringsombudsmannens rapport\u00a0M\u00f6tas av hinder<\/a>\u00a0s\u00e5 sammanst\u00e4lls en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsneds\u00e4ttning. Det framkommer at okunskap och generaliserande f\u00f6rest\u00e4llningar om personer med funktionsneds\u00e4ttningar som grupp \u00e4r en vanlig orsak till upplevd diskriminering. T.ex. att vissa personer med funktionsneds\u00e4ttningar tillskrivs fler egenskaper eller problem \u00e4n vad de sj\u00e4lva upplever. Dock visar rapporten l\u00e5ngt i fr\u00e5n alla som uts\u00e4tts f\u00f6r diskriminering pga. funktionsneds\u00e4ttningar. Det finns ett stort m\u00f6rkertal som inte anm\u00e4ler. M\u00e5nga av dem som anm\u00e4ler har ofta motivet att f\u00f6r\u00e4ndra eller p\u00e5verka samh\u00e4llet. Det \u00e4r ju bra! Men vad h\u00e4nder med dem som m\u00e5r s\u00e5 d\u00e5ligt pga. diskrimineringen och som inte orkar anm\u00e4la, det \u00e4r f\u00f6r dem som det \u00e4r verkligt viktigt med en f\u00f6r\u00e4ndring i samh\u00e4llet!<\/p>\n
![\"\"](\"http:\/\/3.bp.blogspot.com\/-g7iKjYB8sKs\/VR5hc-JByPI\/AAAAAAAAADM\/dyQJGztoVq4\/s1600\/pa%CC%8Askkyckling-293x300.png\")
<\/a><\/div>\n