\n
\n<\/i><\/b>I Expressens artikel kan vi l\u00e4sa om Hugo som \u00e4r 10 \u00e5r och har diagnosen Alstr\u00f6ms syndrom. Vilket \u00e4r en extremt s\u00e4llsynt sjukdom som ger tidig synneds\u00e4ttning, h\u00f6rselneds\u00e4ttning, hj\u00e4rtsjukdom, \u00f6vervikt och diabetestyp 10. I Sverige finns endast fem personer som har diagnosen. Hugos mamma har tillsammans med arbetsterapeuter g\u00e5tt igenom det hus de bor i f\u00f6r att se vilka anpassningar som beh\u00f6ver g\u00f6ras f\u00f6r att familjen ska kunna ha en n\u00e5gorlunda dr\u00e4glig tillvaro. T.ex. s\u00e5 beh\u00f6ver d\u00f6rrposterna g\u00f6ras bredare och badrummet beh\u00f6ver g\u00f6ras st\u00f6rre. Hugos mamma s\u00f6kte d\u00e4rf\u00f6r om bostadsanpassningsbidrag hos Kristianstads kommun och flera m\u00e5nader d\u00e4refter kom ett avslag.Kommunen anser i sin bed\u00f6mning att Hugos mamma borde ha f\u00f6rst\u00e5tt att Hugos sjukdom skulle g\u00f6ra det om\u00f6jligt att bo i huset. Om man flyttar och har en k\u00e4nd funktionsneds\u00e4ttning i familjen, s\u00e5 \u00e4r man skyldig att t\u00e4nka p\u00e5 det och ta ett ansvar f\u00f6r att hitta en n\u00e5gorlunda l\u00e4mplig bostad, har enhetschefen f\u00f6r Omsorgsf\u00f6rvaltningen i Kristianstads kommun uttalat till expressen.<\/p>\n
Huset som mamman har k\u00f6pt var f\u00f6r henne och familjen ett bra objekt n\u00e4r hon k\u00f6pte det och \u00e4ven anpassat efter hennes ekonomi. Huset ligger n\u00e4ra Hugos pappa, vilket \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt d\u00e5 det uppst\u00e5r mycket akuta sjukhusbes\u00f6k. \u00c4ven f\u00f6r Hugos syskon var huset bra, d\u00e5 de inte beh\u00f6vde byta skola, fick tv\u00e5 egna rum d\u00e4r de fick utrymme att vara f\u00f6r sig sj\u00e4lv utan att bli ”st\u00f6rd” av Hugo. Huset har \u00e4ven en stor tr\u00e4dg\u00e5rd, d\u00e4r Hugo kan leka utan att st\u00f6ra sin omgivning, d\u00e5 han kan vara ganska h\u00f6gljudd.<\/p>\n
Hugo har \u00e4ven l\u00e4karintyg d\u00e4r det framkommer att inte ens l\u00e4karna hade kunnat f\u00f6rutse att Hugo skulle bli sjuk s\u00e5 snabbt, men det spelade ingen roll f\u00f6r kommunen i deras bed\u00f6mning. ”Vid k\u00f6p eller byte av bostad l\u00e4mnas bostadsanpassningsbidrag till kostnadskr\u00e4vande \u00e5tg\u00e4rder endast om det finns s\u00e4rskilda sk\u00e4l f\u00f6r att v\u00e4lja en bostad som kr\u00e4ver anpassning.”<\/i> Att f\u00f6rarbeten inte har specificerat vidare vad ”s\u00e4rskilda sk\u00e4l” kan innefatta, \u00e4r problematiskt eftersom det till stor del \u00e4r upp till kommunerna att bed\u00f6ma detta, vilket kan tyckas vara en aningen godtyckligt. Det blir ocks\u00e5 sv\u00e5rt f\u00f6r dem eftersom de inte har andra riktlinjer \u00e4n praxis att g\u00e5 efter.<\/p>\n Detta r\u00e4ttsfallet kan j\u00e4mf\u00f6ras med Hugos situation d\u00e4r det finns l\u00e4karintyg som styrker att ingen kunnat f\u00f6rutse att hans sjukdom skulle utvecklas s\u00e5 snabbt i s\u00e5 l\u00e5g \u00e5lder.<\/p>\n I\u00a0HFD 2011 ref. 37<\/a>, hade en kommun avslagit en ans\u00f6kan om bostadsanpassningsbidrag med motiveringen att v\u00e5rdnadshavaren till ett barn med funktionshinder hade kunnat hittat en l\u00e4mpligare bostad. Fallet handlade om en flicka, Ella, som hade en sv\u00e5r CP-skada med utvecklingsst\u00f6rning och mycket begr\u00e4nsad r\u00f6relsef\u00f6rm\u00e5ga. Familjen bodde tidigare i l\u00e4genhet och flyttade senare till en villa i samma bostadsomr\u00e5de.\u00a0Som sk\u00e4l f\u00f6r att v\u00e4lja den aktuella bostaden har v\u00e5rdnadshavaren framf\u00f6rt att det i praktiken \u00e4r fr\u00e5ga om en enplansvilla med alla prim\u00e4ra bostadsfunktioner p\u00e5 samma plan, att man \u00f6verv\u00e4gt ett stort antal bost\u00e4der men inte hittat n\u00e5gon l\u00e4mpligare inom r\u00e4tt prisklass, att planl\u00f6sningen \u00e4r v\u00e4l fungerande med tanke p\u00e5 Ellas behov samt att det \u00e4r en f\u00f6rdel att det finns en gillestuga p\u00e5 ett annat plan eftersom de \u00f6vriga barnen d\u00e5 f\u00e5r tillg\u00e5ng till ett utrymme d\u00e4r de kan vistas utan att st\u00f6ra Ella.\u00a0H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen fann att Ella visat att hon haft s\u00e4rskilda sk\u00e4l att v\u00e4lja den nu aktuella bostaden trots att den kr\u00e4ver viss anpassning.<\/p>\n Detta r\u00e4ttsfall \u00e4r v\u00e4ldigt j\u00e4mf\u00f6rbart med Hugos fall, d\u00e4r b\u00e5de prisklass, hans behov, och h\u00e4nsyn till de \u00f6vriga barnen i familjen, spelade in f\u00f6r mammans val av bostad.<\/p>\n
\n
\n<\/i><\/b>Kommunen hj\u00e4lper inte sv\u00e5rt sjuka hugo<\/a>
\n
\n<\/i><\/b>
\n<\/i><\/b><\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/2.bp.blogspot.com\/-sj93OiZF-5M\/VRmNTz0G_AI\/AAAAAAAAACI\/3FBoQLasAJY\/s1600\/bostadsanpassning.jpg\")
<\/a><\/div>\n
\n<\/i><\/b>
\n<\/i><\/b>Vad s\u00e4ger lagen?<\/i><\/b>
\n
\n<\/i><\/b>I lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. \u00e5terfinns reglerna om ans\u00f6kan kring bostadsanpassningsbidrag.
\nI lagens 1 \u00a7 framkommer syftet med lagen, dvs. att genom bidrag till anpassning av bost\u00e4der ska personer med funktionshinder ges en m\u00f6jlighet till ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt liv i ett eget boende. Vidare framkommer i lagens 2 \u00a7 att det \u00e4r kommunerna som ska svara f\u00f6r att bidrag ska l\u00e4mnas enligt lagen.
\nDet som \u00e4r relevant f\u00f6r den ovanst\u00e5ende fallbeskrivningen \u00e4r lagens 9 \u00a7 som lyder:<\/p>\n
\n
\n<\/i>Vid pr\u00f6vningen av s\u00e4rskilda sk\u00e4l, \u00e4r det allts\u00e5 valet av bostad som ska pr\u00f6vas och inte sk\u00e4len till att man flyttar. (se\u00a0prop. 1999\/2000:79<\/a>, s, 69ff.) S\u00e4rskilda sk\u00e4l kan t.ex. vara att en bostad ligger n\u00e4ra en v\u00e5rdinr\u00e4ttning som den funktionshindrade b\u00f6r ha tillg\u00e5ng till. Det kan ocks\u00e5 vara att den funktionshindrade trots omfattande f\u00f6rs\u00f6k inte lyckats f\u00e5 tag i n\u00e5gon l\u00e4mplig bostad. Avg\u00f6rande av vad som utg\u00f6r s\u00e4rskilda sk\u00e4l i det enskilda fallet f\u00e5r bed\u00f6mas av den beslutande kommunen. Vidare \u00e4r \u00a0syftet med regeln att den funktionshindrade ska v\u00e4lja en bostad med stor omsorg. Om kommunen inte kan visa att det finns en bostad som \u00e4r mer l\u00e4mplig \u00e4n den bostaden som har valts, f\u00f6religger i princip s\u00e4rskilda sk\u00e4l. Eftersom bostadsutbudet kan variera fr\u00e5n kommun till kommun s\u00e5 skiljer sig bed\u00f6mningen av ”s\u00e4rskilda sk\u00e4l” \u00e5t beroende p\u00e5 vilken kommun den funktionshindrade tillh\u00f6r.<\/p>\n
\n<\/i><\/b>R\u00e4ttsfall<\/i><\/b>
\n
\n<\/i><\/b>I en dom fr\u00e5n H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen,\u00a0HFD 2014 ref 77<\/a>, har r\u00e4tt till bostadsanpassningsbidrag f\u00f6r kostnadskr\u00e4vande \u00e5tg\u00e4rder ansetts f\u00f6religga n\u00e4r det vid f\u00f6rv\u00e4rvet av bostaden inte kunna f\u00f6rutses att s\u00e5dana \u00e5tg\u00e4rder skulle bli n\u00f6dv\u00e4ndiga inom en inte alltf\u00f6r snar framtiden. I fallet var hade en man MS, men vid k\u00f6pet av huset hade han inga behov av bostadsanpassnings\u00e5tg\u00e4rder. Han hade \u00e4ven intyg fr\u00e5n l\u00e4kare d\u00e4r det framgick att det var sv\u00e5rt att f\u00f6rutse hur h\u00e5rt sjukdomen skulle drabba just honom. H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen uttalade \u00e4ven att en l\u00e4ngre tid \u00e4n 5-6 \u00e5r \u00e4r inte n\u00e5got som kan tas i beaktande vid bed\u00f6mningen om det kunder f\u00f6rutses att en anpassning av bostaden skulle bli n\u00f6dv\u00e4ndig.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/2.bp.blogspot.com\/--tS8Yn9rhFs\/VRmNT-I3rLI\/AAAAAAAAACE\/h0qyrx82Rc8\/s1600\/bostadsanpassning%2B2.jpg\")
<\/a><\/div>\n
\n<\/i><\/b>Publikationer<\/i><\/b>
\n
\n<\/i><\/b>Boverket har i rapport 2014:38 –\u00a0\u00d6versyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.<\/a>, analyserat och bed\u00f6mt huruvida lagen om bostadsanpassningsbidrag beh\u00f6ver \u00e4ndra, efter uppdrag fr\u00e5n regeringen. Eftersom lagen om bostadsanpassningsbidrag \u00e4r en r\u00e4ttighetslag har en av utg\u00e5ngspunkterna f\u00f6r Boverket varit att se \u00f6ver om best\u00e4mmelserna \u00e4r f\u00f6rutsebara f\u00f6r dem som omfattas av lagen.<\/p>\n