H\u00e4r<\/a>\u00a0g\u00e5r det att l\u00e4sa om Anders som ber\u00e4ttar om hur han blev utsl\u00e4ngd fr\u00e5n krogen d\u00e4r han firade en inl\u00e4mnad tenta. Krogvakten ans\u00e5g att han var f\u00f6r full, d\u00e5 han fick problem med balansen n\u00e4r han skulle resa sig upp. I sj\u00e4lva verket berodde det p\u00e5 hans CP-skada, som inneb\u00e4r nedsatt f\u00f6rm\u00e5ga i v\u00e4nster arm och ben, vilket ibland kan p\u00e5verka hans balans och g\u00e5ng. Vakten f\u00f6rs\u00f6kte inte ens lyssna p\u00e5 honom n\u00e4r han f\u00f6rklarade. \u00a0Detta har dessutom h\u00e4nt fler \u00e4n en g\u00e5ng f\u00f6r Anders.<\/h4>\nTillg\u00e4nglighet i staden kan \u00f6ppna en ny v\u00e4rld<\/a>. I denna artikel skrivs det om Gabriel som har enfunktionsneds\u00e4ttning och sitter i en permobil. Han har m\u00e5nga g\u00e5nger upplevt att det \u00e4r sv\u00e5rt att t.ex. ta en fika p\u00e5 caf\u00e9 eftersom det ibland finns trappsteg f\u00f6r att ta sig in. Han menar att det kan k\u00e4nnas lite hoppl\u00f6st och att ibland t\u00e4nker han ”varf\u00f6r m\u00e5ste just jag vara i den h\u00e4r situationen”.<\/div>\n<\/div>\nSamh\u00e4llet borde vara anpassat s\u00e5 att alla kan vara delaktiga i det.<\/div>\n\nEn av de vanligaste orsakerna till att personer med funktionshinder upplever att de inte kan vara delaktiga i samh\u00e4llet, beror p\u00e5 en bristande tillg\u00e4nglighet i samh\u00e4llet. Det handlar bland annat om att man inte f\u00e5r tillg\u00e5ng till de hj\u00e4lpmedel som man beh\u00f6ver i skolan eller p\u00e5 jobbet, den fysiska milj\u00f6n i den offentliga sektorn. T.ex att otillg\u00e4ngligheten beror p\u00e5 att butiker, t\u00e5g, toaletter, caf\u00e9er och barer osv inte \u00e4r anpassade s\u00e5 att det kan bli tillg\u00e4ngligt f\u00f6r personer som har funktionsneds\u00e4ttningar ett annat exempel kan vara att det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 tillg\u00e5ng till h\u00f6rselslingor eller att en tecken tolk inte erbjuds.<\/div>\n<\/div>\nI inl\u00e4gget i onsdags skrev jag \u00a0om att allt fler personer med funktionsneds\u00e4ttningar \u00e4r drabbad av oh\u00e4lsa \u00e4n vad personer utan funktionsneds\u00e4ttningar \u00e4r. En av orsakerna till det \u00e4r att vid bristande tillg\u00e4nglighet p\u00e5 allm\u00e4nna platser blir personer med funktionsneds\u00e4ttningar utanf\u00f6r samh\u00e4llet. De f\u00e5r sv\u00e5rare att delta i sociala aktiviteter, samtidigt som de blir diskriminerade i samh\u00e4llet pga. av sin funktionsneds\u00e4ttning.<\/div>\n<\/div>\n\n![\"\"](\"http:\/\/1.bp.blogspot.com\/-ZH4WxJXgdZw\/VRXH49rc3cI\/AAAAAAAAABk\/Py2gljxqVj8\/s1600\/rullstol2.jpg\")
<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\nVad s\u00e4ger lagen?<\/h4>\nTidigare har bristande tillg\u00e4nglighet utanf\u00f6r arbetslivet och h\u00f6gskoleomr\u00e5det inte r\u00e4knats som diskriminering. Vid b\u00e4ttre tillg\u00e4nglighet i samh\u00e4llet \u00f6ppnas det upp f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttningar att vara delaktiga p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt och det bidrar ocks\u00e5 till att minska existerande f\u00f6rdomar. Genom en lag \u00e4ndring som tr\u00e4dde i kraft 1 januari 2015 s\u00e5 ska bristande tillg\u00e4nglighet motverkas genom att det har inf\u00f6rts som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen.I \u00a01 kap 4 \u00a7 p.3 Diskrimineringslagen ages att med diskriminering avses:
\n”Bristande tillg\u00e4nglighet: att en person med en funktionsneds\u00e4ttning missgynnas genom att\u00a0s\u00e5dana \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r tillg\u00e4nglighet inte har vidtagits f\u00f6r att den personen ska komma i en j\u00e4mf\u00f6rbar situation med personer\u00a0utan denna funktionsneds\u00e4ttning som \u00e4r sk\u00e4liga utifr\u00e5n krav p\u00e5 tillg\u00e4nglighet i lag och annans f\u00f6rfattning, och med h\u00e4nsyn till<\/i>
\n– de ekonomiska och praktiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna,<\/i>
\n– varaktigheten och omfattningen av f\u00f6rh\u00e5llandet\u00a0eller kontakten mellan verksamhetsut\u00f6varen och den enskilde, samt<\/i>
\n– andra omst\u00e4ndigheter av betydelse”<\/i>
\n
\n<\/i>Diskrimineringslagens andra kapitel\u00a0inneh\u00e5ller f\u00f6rbud mot\u00a0diskriminering och\u00a0repressalier. d\u00e4r uppr\u00e4knas olika omr\u00e5den inom samh\u00e4llet d\u00e4r diskrimineringen enligt n\u00e5gon av diskrimineringsgrunderna \u00e4r otill\u00e5ten.<\/p>\n<\/div>\nInf\u00f6randet med ett f\u00f6rbud mot diskriminering syftar till att personer med funktionsneds\u00e4ttning ska ha en b\u00e4ttre m\u00f6jlighet att h\u00e4vda sin r\u00e4tt att kunna delta i samh\u00e4llslivet p\u00e5 likv\u00e4rdiga villkor utan hinder i form av bristande tillg\u00e4nglighet. Se\u00a0prop. 2013\/14:198<\/a>\u00a0s, 57ff.De omr\u00e5den som ber\u00f6rs av f\u00f6rbudet mot diskriminering i form av bristande tillg\u00e4nglighet \u00e4r<\/p>\n\n- Arbetsliv<\/li>\n
- Utbildning<\/li>\n
- Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsf\u00f6rmedling utan offentligt uppdrag<\/li>\n
- Start eller bedrivande av n\u00e4ringsverksamhet<\/li>\n
- Yrkesbeh\u00f6righet<\/li>\n
- Medlemskap i vissa organisationer<\/li>\n
- Varor och tj\u00e4nster<\/li>\n
- Allm\u00e4n sammankomst<\/li>\n
- Offentlig tillst\u00e4llning<\/li>\n
- H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd<\/li>\n
- Socialtj\u00e4nst<\/li>\n
- Socialf\u00f6rs\u00e4kring<\/li>\n
- Arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kring<\/li>\n
- Statligt studiest\u00f6d<\/li>\n
- V\u00e4rn- och civilplikt<\/li>\n
- Offentlig anst\u00e4llning<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<\/div>\nMed lagen menas att en person med funktionsneds\u00e4ttning missgynnas genom att en verksamheten inte vidtar sk\u00e4liga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r tillg\u00e4nglighet f\u00f6r att den personen ska komma i en j\u00e4mf\u00f6rbar situation med personer utan\u00a0denna funktionsneds\u00e4ttning.<\/div>\n<\/div>\nI dessa artiklar kan man l\u00e4sa lite mer om lag\u00e4ndringen:<\/div>\n<\/div>\n\n<\/div>\nBristande tillg\u00e4nglighet funktionshindrade blir ny grundlag fr\u00e5n ny\u00e5r<\/a>Bristande tillg\u00e4nglighet blir en ny form av diskriminering 2015<\/a><\/p>\n
P\u00e5 diskriminerings ombudsmannens\u00a0hemsida<\/a>\u00a0g\u00e5r det att l\u00e4sa mer om inneb\u00f6rden av lag\u00e4ndringen. Exempel p\u00e5 sk\u00e4liga \u00e5tg\u00e4rder som g\u00e5r att kr\u00e4va beror p\u00e5 en helhetsbed\u00f6mningen i det enskilda fallet, och bed\u00f6mningen tar sin utg\u00e5ngspunkt i de krav p\u00e5 tillg\u00e4nglighet som kan g\u00e4lla enligt lagar och regler som g\u00e4ller f\u00f6r verksamheten, t.ex. skollagen eller plan.och bygglagen. Exempel p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder i den fysiska milj\u00f6n kan t.ex. vara \u00f6kad framkomlighet i en butik genom omplacering av varor eller utj\u00e4mning av tr\u00f6sklar.<\/p>\n\u00c4ven om f\u00f6r\u00e4ndringar inte sker \u00f6ver en natt s\u00e5 \u00e4r lag\u00e4ndringen ett bra s\u00e4tt att p\u00e5visa att allas lika r\u00e4ttigheter i samh\u00e4llet oavsett om man har en funktionsneds\u00e4ttning eller inte. Dock \u00e4r det bara m\u00e4rkligt att de har dr\u00f6jt \u00e4nda tills nu.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n
\u00c4n s\u00e5 finns det inte riktigt n\u00e5gra avg\u00f6randen fr\u00e5n domstolar enligt den nya \u00e4ndringen. Det blir intressant att se vad lagstadgandet kommer ge upphov till f\u00f6r tolkningsproblematik i dess till\u00e4mpning. Jag tror personligen att\u00a0stadgandets\u00a0till\u00e4mpning kommer kretsa kring huruvida \u00e5tg\u00e4rden ”\u00e4r sk\u00e4lig med h\u00e4nsyn till verksamhetens ekonomiska och\u00a0<\/i>praktiska\u00a0f\u00f6ruts\u00e4ttningar<\/i>”. <\/i>Vilket ocks\u00e5 g\u00f6r att man kan st\u00e4lla sig fr\u00e5gan om\u00a0detta stadgande kommer vara tillr\u00e4ckligt kraftfullt, d\u00e5 det ges ganska stort utrymme att ta h\u00e4nsyn till olika verksamheters ekonomi. Ett exempel p\u00e5 vad jag menar \u00e4r att: diskrimineringen \u00e4r rimligtvis densamma f\u00f6r en person med funktionsneds\u00e4ttning oberoende av om det \u00e4r ett litet f\u00f6retag med s\u00e4mre ekonomi eller ett stort f\u00f6retag med god ekonomi som har en bristande tillg\u00e4nglighet. Ekonomin st\u00e4lls mot den enskildes m\u00f6jligheter att delta i samh\u00e4llslivet p\u00e5 lika villkor.<\/div>\nPublikationer<\/b><\/div>\n<\/div>\nMyndigheten f\u00f6r delaktighet, gav \u00e5r 2014 ut en rapport som en uppf\u00f6ljning av regeringens strategi f\u00f6r genomf\u00f6randet av funktionshinderspolitiken. Rapporten heter \u00a0Hur \u00e4r l\u00e4get 2014?<\/a><\/div>\nRapporten visar bl.a. att personer med funktiosneds\u00e4ttningar inom de flesta omr\u00e5den lever med s\u00e4mre delaktighet \u00e4n \u00f6vriga i befolkningen. Myndigheten ser att det finns oj\u00e4mlikheter och problem inom flera omr\u00e5den, men det finns \u00e4ven en del omr\u00e5den som \u00e4r positiva d\u00e4r det har skett f\u00f6rb\u00e4ttringar. de mest orov\u00e4ckande omr\u00e5dena \u00e4r arbetsmarknad och utbildning. en bristande delaktighet i skolan kan ofta leda till en bristande delaktigheten senare i livet efter skoltiden.H\u00e4r finns regeringens \u00a0proposition 2013\/14:198<\/a>\u00a0– Bristande tillg\u00e4nglighet som en form av diskriminering, i ett l\u00e4ttl\u00e4st format.<\/p>\n<\/div>\n\nTrevlig helg \u00f6nskar vi p\u00e5 Assistansjuristerna!<\/p>\n
<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\nVad s\u00e4ger lagen?<\/h4>\nTidigare har bristande tillg\u00e4nglighet utanf\u00f6r arbetslivet och h\u00f6gskoleomr\u00e5det inte r\u00e4knats som diskriminering. Vid b\u00e4ttre tillg\u00e4nglighet i samh\u00e4llet \u00f6ppnas det upp f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttningar att vara delaktiga p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt och det bidrar ocks\u00e5 till att minska existerande f\u00f6rdomar. Genom en lag \u00e4ndring som tr\u00e4dde i kraft 1 januari 2015 s\u00e5 ska bristande tillg\u00e4nglighet motverkas genom att det har inf\u00f6rts som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen.I \u00a01 kap 4 \u00a7 p.3 Diskrimineringslagen ages att med diskriminering avses:
\n”Bristande tillg\u00e4nglighet: att en person med en funktionsneds\u00e4ttning missgynnas genom att\u00a0s\u00e5dana \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r tillg\u00e4nglighet inte har vidtagits f\u00f6r att den personen ska komma i en j\u00e4mf\u00f6rbar situation med personer\u00a0utan denna funktionsneds\u00e4ttning som \u00e4r sk\u00e4liga utifr\u00e5n krav p\u00e5 tillg\u00e4nglighet i lag och annans f\u00f6rfattning, och med h\u00e4nsyn till<\/i>
\n– de ekonomiska och praktiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna,<\/i>
\n– varaktigheten och omfattningen av f\u00f6rh\u00e5llandet\u00a0eller kontakten mellan verksamhetsut\u00f6varen och den enskilde, samt<\/i>
\n– andra omst\u00e4ndigheter av betydelse”<\/i>
\n
\n<\/i>Diskrimineringslagens andra kapitel\u00a0inneh\u00e5ller f\u00f6rbud mot\u00a0diskriminering och\u00a0repressalier. d\u00e4r uppr\u00e4knas olika omr\u00e5den inom samh\u00e4llet d\u00e4r diskrimineringen enligt n\u00e5gon av diskrimineringsgrunderna \u00e4r otill\u00e5ten.<\/p>\n<\/div>\nInf\u00f6randet med ett f\u00f6rbud mot diskriminering syftar till att personer med funktionsneds\u00e4ttning ska ha en b\u00e4ttre m\u00f6jlighet att h\u00e4vda sin r\u00e4tt att kunna delta i samh\u00e4llslivet p\u00e5 likv\u00e4rdiga villkor utan hinder i form av bristande tillg\u00e4nglighet. Se\u00a0prop. 2013\/14:198<\/a>\u00a0s, 57ff.De omr\u00e5den som ber\u00f6rs av f\u00f6rbudet mot diskriminering i form av bristande tillg\u00e4nglighet \u00e4r<\/p>\n\n- Arbetsliv<\/li>\n
- Utbildning<\/li>\n
- Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsf\u00f6rmedling utan offentligt uppdrag<\/li>\n
- Start eller bedrivande av n\u00e4ringsverksamhet<\/li>\n
- Yrkesbeh\u00f6righet<\/li>\n
- Medlemskap i vissa organisationer<\/li>\n
- Varor och tj\u00e4nster<\/li>\n
- Allm\u00e4n sammankomst<\/li>\n
- Offentlig tillst\u00e4llning<\/li>\n
- H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd<\/li>\n
- Socialtj\u00e4nst<\/li>\n
- Socialf\u00f6rs\u00e4kring<\/li>\n
- Arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kring<\/li>\n
- Statligt studiest\u00f6d<\/li>\n
- V\u00e4rn- och civilplikt<\/li>\n
- Offentlig anst\u00e4llning<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<\/div>\nMed lagen menas att en person med funktionsneds\u00e4ttning missgynnas genom att en verksamheten inte vidtar sk\u00e4liga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r tillg\u00e4nglighet f\u00f6r att den personen ska komma i en j\u00e4mf\u00f6rbar situation med personer utan\u00a0denna funktionsneds\u00e4ttning.<\/div>\n<\/div>\nI dessa artiklar kan man l\u00e4sa lite mer om lag\u00e4ndringen:<\/div>\n<\/div>\n\n<\/div>\nBristande tillg\u00e4nglighet funktionshindrade blir ny grundlag fr\u00e5n ny\u00e5r<\/a>Bristande tillg\u00e4nglighet blir en ny form av diskriminering 2015<\/a><\/p>\n
P\u00e5 diskriminerings ombudsmannens\u00a0hemsida<\/a>\u00a0g\u00e5r det att l\u00e4sa mer om inneb\u00f6rden av lag\u00e4ndringen. Exempel p\u00e5 sk\u00e4liga \u00e5tg\u00e4rder som g\u00e5r att kr\u00e4va beror p\u00e5 en helhetsbed\u00f6mningen i det enskilda fallet, och bed\u00f6mningen tar sin utg\u00e5ngspunkt i de krav p\u00e5 tillg\u00e4nglighet som kan g\u00e4lla enligt lagar och regler som g\u00e4ller f\u00f6r verksamheten, t.ex. skollagen eller plan.och bygglagen. Exempel p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder i den fysiska milj\u00f6n kan t.ex. vara \u00f6kad framkomlighet i en butik genom omplacering av varor eller utj\u00e4mning av tr\u00f6sklar.<\/p>\n\u00c4ven om f\u00f6r\u00e4ndringar inte sker \u00f6ver en natt s\u00e5 \u00e4r lag\u00e4ndringen ett bra s\u00e4tt att p\u00e5visa att allas lika r\u00e4ttigheter i samh\u00e4llet oavsett om man har en funktionsneds\u00e4ttning eller inte. Dock \u00e4r det bara m\u00e4rkligt att de har dr\u00f6jt \u00e4nda tills nu.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n
\u00c4n s\u00e5 finns det inte riktigt n\u00e5gra avg\u00f6randen fr\u00e5n domstolar enligt den nya \u00e4ndringen. Det blir intressant att se vad lagstadgandet kommer ge upphov till f\u00f6r tolkningsproblematik i dess till\u00e4mpning. Jag tror personligen att\u00a0stadgandets\u00a0till\u00e4mpning kommer kretsa kring huruvida \u00e5tg\u00e4rden ”\u00e4r sk\u00e4lig med h\u00e4nsyn till verksamhetens ekonomiska och\u00a0<\/i>praktiska\u00a0f\u00f6ruts\u00e4ttningar<\/i>”. <\/i>Vilket ocks\u00e5 g\u00f6r att man kan st\u00e4lla sig fr\u00e5gan om\u00a0detta stadgande kommer vara tillr\u00e4ckligt kraftfullt, d\u00e5 det ges ganska stort utrymme att ta h\u00e4nsyn till olika verksamheters ekonomi. Ett exempel p\u00e5 vad jag menar \u00e4r att: diskrimineringen \u00e4r rimligtvis densamma f\u00f6r en person med funktionsneds\u00e4ttning oberoende av om det \u00e4r ett litet f\u00f6retag med s\u00e4mre ekonomi eller ett stort f\u00f6retag med god ekonomi som har en bristande tillg\u00e4nglighet. Ekonomin st\u00e4lls mot den enskildes m\u00f6jligheter att delta i samh\u00e4llslivet p\u00e5 lika villkor.<\/div>\nPublikationer<\/b><\/div>\n<\/div>\nMyndigheten f\u00f6r delaktighet, gav \u00e5r 2014 ut en rapport som en uppf\u00f6ljning av regeringens strategi f\u00f6r genomf\u00f6randet av funktionshinderspolitiken. Rapporten heter \u00a0Hur \u00e4r l\u00e4get 2014?<\/a><\/div>\nRapporten visar bl.a. att personer med funktiosneds\u00e4ttningar inom de flesta omr\u00e5den lever med s\u00e4mre delaktighet \u00e4n \u00f6vriga i befolkningen. Myndigheten ser att det finns oj\u00e4mlikheter och problem inom flera omr\u00e5den, men det finns \u00e4ven en del omr\u00e5den som \u00e4r positiva d\u00e4r det har skett f\u00f6rb\u00e4ttringar. de mest orov\u00e4ckande omr\u00e5dena \u00e4r arbetsmarknad och utbildning. en bristande delaktighet i skolan kan ofta leda till en bristande delaktigheten senare i livet efter skoltiden.H\u00e4r finns regeringens \u00a0proposition 2013\/14:198<\/a>\u00a0– Bristande tillg\u00e4nglighet som en form av diskriminering, i ett l\u00e4ttl\u00e4st format.<\/p>\n<\/div>\n\nTrevlig helg \u00f6nskar vi p\u00e5 Assistansjuristerna!<\/p>\n
\n”Bristande tillg\u00e4nglighet: att en person med en funktionsneds\u00e4ttning missgynnas genom att\u00a0s\u00e5dana \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r tillg\u00e4nglighet inte har vidtagits f\u00f6r att den personen ska komma i en j\u00e4mf\u00f6rbar situation med personer\u00a0utan denna funktionsneds\u00e4ttning som \u00e4r sk\u00e4liga utifr\u00e5n krav p\u00e5 tillg\u00e4nglighet i lag och annans f\u00f6rfattning, och med h\u00e4nsyn till<\/i>
\n– de ekonomiska och praktiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna,<\/i>
\n– varaktigheten och omfattningen av f\u00f6rh\u00e5llandet\u00a0eller kontakten mellan verksamhetsut\u00f6varen och den enskilde, samt<\/i>
\n– andra omst\u00e4ndigheter av betydelse”<\/i>
\n
\n<\/i>Diskrimineringslagens andra kapitel\u00a0inneh\u00e5ller f\u00f6rbud mot\u00a0diskriminering och\u00a0repressalier. d\u00e4r uppr\u00e4knas olika omr\u00e5den inom samh\u00e4llet d\u00e4r diskrimineringen enligt n\u00e5gon av diskrimineringsgrunderna \u00e4r otill\u00e5ten.<\/p>\n<\/div>\n
- \n
- Arbetsliv<\/li>\n
- Utbildning<\/li>\n
- Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsf\u00f6rmedling utan offentligt uppdrag<\/li>\n
- Start eller bedrivande av n\u00e4ringsverksamhet<\/li>\n
- Yrkesbeh\u00f6righet<\/li>\n
- Medlemskap i vissa organisationer<\/li>\n
- Varor och tj\u00e4nster<\/li>\n
- Allm\u00e4n sammankomst<\/li>\n
- Offentlig tillst\u00e4llning<\/li>\n
- H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd<\/li>\n
- Socialtj\u00e4nst<\/li>\n
- Socialf\u00f6rs\u00e4kring<\/li>\n
- Arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kring<\/li>\n
- Statligt studiest\u00f6d<\/li>\n
- V\u00e4rn- och civilplikt<\/li>\n
- Offentlig anst\u00e4llning<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<\/div>\nMed lagen menas att en person med funktionsneds\u00e4ttning missgynnas genom att en verksamheten inte vidtar sk\u00e4liga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r tillg\u00e4nglighet f\u00f6r att den personen ska komma i en j\u00e4mf\u00f6rbar situation med personer utan\u00a0denna funktionsneds\u00e4ttning.<\/div>\n<\/div>\nI dessa artiklar kan man l\u00e4sa lite mer om lag\u00e4ndringen:<\/div>\n<\/div>\n\n<\/div>\nBristande tillg\u00e4nglighet funktionshindrade blir ny grundlag fr\u00e5n ny\u00e5r<\/a>Bristande tillg\u00e4nglighet blir en ny form av diskriminering 2015<\/a><\/p>\n
P\u00e5 diskriminerings ombudsmannens\u00a0hemsida<\/a>\u00a0g\u00e5r det att l\u00e4sa mer om inneb\u00f6rden av lag\u00e4ndringen. Exempel p\u00e5 sk\u00e4liga \u00e5tg\u00e4rder som g\u00e5r att kr\u00e4va beror p\u00e5 en helhetsbed\u00f6mningen i det enskilda fallet, och bed\u00f6mningen tar sin utg\u00e5ngspunkt i de krav p\u00e5 tillg\u00e4nglighet som kan g\u00e4lla enligt lagar och regler som g\u00e4ller f\u00f6r verksamheten, t.ex. skollagen eller plan.och bygglagen. Exempel p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder i den fysiska milj\u00f6n kan t.ex. vara \u00f6kad framkomlighet i en butik genom omplacering av varor eller utj\u00e4mning av tr\u00f6sklar.<\/p>\n
\u00c4ven om f\u00f6r\u00e4ndringar inte sker \u00f6ver en natt s\u00e5 \u00e4r lag\u00e4ndringen ett bra s\u00e4tt att p\u00e5visa att allas lika r\u00e4ttigheter i samh\u00e4llet oavsett om man har en funktionsneds\u00e4ttning eller inte. Dock \u00e4r det bara m\u00e4rkligt att de har dr\u00f6jt \u00e4nda tills nu.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n
\u00c4n s\u00e5 finns det inte riktigt n\u00e5gra avg\u00f6randen fr\u00e5n domstolar enligt den nya \u00e4ndringen. Det blir intressant att se vad lagstadgandet kommer ge upphov till f\u00f6r tolkningsproblematik i dess till\u00e4mpning. Jag tror personligen att\u00a0stadgandets\u00a0till\u00e4mpning kommer kretsa kring huruvida \u00e5tg\u00e4rden ”\u00e4r sk\u00e4lig med h\u00e4nsyn till verksamhetens ekonomiska och\u00a0<\/i>praktiska\u00a0f\u00f6ruts\u00e4ttningar<\/i>”. <\/i>Vilket ocks\u00e5 g\u00f6r att man kan st\u00e4lla sig fr\u00e5gan om\u00a0detta stadgande kommer vara tillr\u00e4ckligt kraftfullt, d\u00e5 det ges ganska stort utrymme att ta h\u00e4nsyn till olika verksamheters ekonomi. Ett exempel p\u00e5 vad jag menar \u00e4r att: diskrimineringen \u00e4r rimligtvis densamma f\u00f6r en person med funktionsneds\u00e4ttning oberoende av om det \u00e4r ett litet f\u00f6retag med s\u00e4mre ekonomi eller ett stort f\u00f6retag med god ekonomi som har en bristande tillg\u00e4nglighet. Ekonomin st\u00e4lls mot den enskildes m\u00f6jligheter att delta i samh\u00e4llslivet p\u00e5 lika villkor.<\/div>\nPublikationer<\/b><\/div>\n<\/div>\nMyndigheten f\u00f6r delaktighet, gav \u00e5r 2014 ut en rapport som en uppf\u00f6ljning av regeringens strategi f\u00f6r genomf\u00f6randet av funktionshinderspolitiken. Rapporten heter \u00a0Hur \u00e4r l\u00e4get 2014?<\/a><\/div>\nRapporten visar bl.a. att personer med funktiosneds\u00e4ttningar inom de flesta omr\u00e5den lever med s\u00e4mre delaktighet \u00e4n \u00f6vriga i befolkningen. Myndigheten ser att det finns oj\u00e4mlikheter och problem inom flera omr\u00e5den, men det finns \u00e4ven en del omr\u00e5den som \u00e4r positiva d\u00e4r det har skett f\u00f6rb\u00e4ttringar. de mest orov\u00e4ckande omr\u00e5dena \u00e4r arbetsmarknad och utbildning. en bristande delaktighet i skolan kan ofta leda till en bristande delaktigheten senare i livet efter skoltiden.H\u00e4r finns regeringens \u00a0proposition 2013\/14:198<\/a>\u00a0– Bristande tillg\u00e4nglighet som en form av diskriminering, i ett l\u00e4ttl\u00e4st format.<\/p>\n<\/div>\n\nTrevlig helg \u00f6nskar vi p\u00e5 Assistansjuristerna!<\/p>\n
![\"\"](\"http:\/\/2.bp.blogspot.com\/-Y3pa4bflmhI\/VRXLicTuAEI\/AAAAAAAAABw\/Nz2BD51OLpA\/s1600\/assistansjuristerna.jpg\")
<\/a><\/div>\n