![\"text_diskriminering\"](\"http:\/\/media.assistansbloggen.se\/2015\/09\/text_diskriminering.png\")
<\/a><\/p>\nTill\u00e4mpningen av lagen har visat sig vara s\u00e4rskilt framg\u00e5ngsrik i USA i och med att staten \u00e5rligen bidrar med ca 100 miljoner kronor som ska finansiera bland annat information och r\u00e5dgivning till n\u00e4ringslivet samt sm\u00e5f\u00f6retagare f\u00f6r att de ska f\u00e5 k\u00e4nnedom om vilka f\u00f6r\u00e4ndringar de beh\u00f6ver genomf\u00f6ra f\u00f6r att leva upp till lagens krav p\u00e5 samh\u00e4llelig tillg\u00e4nglighet inom arbetslivet. Informationsskyldigheten samt uppdraget i sig att ge information och r\u00e5dgivning om lagens till\u00e4mpning och krav inom arbetslivet utf\u00f6r bland annat Justitiedepartementet. Det finns \u00e4ven tio stycken regionala informationscentra spridda i USA som erbjuder information och r\u00e5dgivning. \u00c4ven dessa \u00e4r statligt finansierade. (Amerikanska regeringens hemsida f\u00f6r diskrimineringslagen:2011). F\u00f6r att dra en parallell till hur stora statliga resurser som finansierar informationsspridning av den svenska diskrimineringslagen till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttning s\u00e5 har DO tilldelats 2,7 miljoner kronor f\u00f6r att informera myndigheter, f\u00f6retag, enskilda och organisationer under perioden 2015-2017 om lagens nya best\u00e4mmelse som inneb\u00e4r att bristande tillg\u00e4nglighet inom arbetslivet ska anses vara en form av diskriminering( DO:2015).<\/p>\n
Jag vill med detta avsluta med en kort reflektion ang\u00e5ende de skillnader som finns mellan den svenska och den amerikanska diskrimineringslagstiftningen samt kanske framf\u00f6rallt till\u00e4mpningen av dessa. Kanske \u00e4r det s\u00e5 att vi i Sverige inte har en politisk tradition av att driva igenom samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar och som i det h\u00e4r fallet en r\u00e4ttighetslagstiftning i tillr\u00e4ckligt h\u00f6g grad eller med r\u00e4tt angripss\u00e4tt? I USA har bland annat Apple utvecklat mjukvaror d\u00e4r tillg\u00e4nglighet f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttning finns utvecklade f\u00f6r att tj\u00e4na s\u00e5v\u00e4l ett privat intresse som arbetslivet.\u00a0 Ett s\u00e5 pass framg\u00e5ngsrikt och internationellt f\u00f6retag som Apple, bidrar genom sitt goda exempel ,vilket borde vara en sj\u00e4lvklarhet, till att inkludera personer med funktionsneds\u00e4ttning i samh\u00e4llet, \u00f6verlag och specifikt inom arbetslivet. Jag t\u00e4nker ocks\u00e5 att vi kanske har en del att l\u00e4ra av USA:s modell g\u00e4llande hur stora statliga finanseringar som tilldelas myndigheter till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r hur diskrimineringslagen kan till\u00e4mpas f\u00f6r att f\u00e5 en st\u00f6rre genomslagskraft. Detta inte minst vad det g\u00e4ller arbetet med att sprida information om lagen samt dess betydelse, f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00f6ka medvetenheten om vad diskrimineringslagen inneb\u00e4r samt att det \u00e4r en r\u00e4ttighetslag som ska vara en sj\u00e4lvklar del i ett modernt samh\u00e4lle d\u00e4r man v\u00e4rnar om alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde och r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Allt gott!<\/p>\n
H\u00f6stkram fr\u00e5n Helena, Verksamhetsledare p\u00e5 VH assistans i Stockholm.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I juli i \u00e5r fyllde den amerikanska diskrimineringslagen som grundades f\u00f6r att v\u00e4rna om funktionsnedsattas r\u00e4ttigheter 25 \u00e5r. Lagen ska syfta till att medborgare med funktionsneds\u00e4ttningar ska tillf\u00f6rs\u00e4kras samma r\u00e4ttigheter som medborgare utan funktionsneds\u00e4ttningar inom den offentliga sektorn, kommunala och statliga boenden, kommersiella anl\u00e4ggningar samt vid anv\u00e4ndandet av kommunala transportmedel. Lagen f\u00f6rbjuder att medborgare med … <\/p>\n