![\"aj7\"](\"http:\/\/media.assistansbloggen.se\/2015\/07\/aj7.png\")
<\/a><\/p>\nFunkofobi \u00e4r en term som anv\u00e4nds f\u00f6r att beskriva den systematiska diskriminering som drabbar personer med funktionsneds\u00e4ttning. Har man avvikande funktionalitet blir man ofta utest\u00e4ngd i dagens samh\u00e4lle. Sj\u00e4lv har jag lagt m\u00e4rke till att m\u00e5nga allm\u00e4nna platser och fastigheter inte ens t\u00e4nkt p\u00e5 att de kan beh\u00f6va en ramp f\u00f6r enklare tillg\u00e5ng om en person sitter i rullstol. Samtidigt handlar det inte enbart om det materiella. Media sl\u00e4pper till exempel bara fram vissa typer av ber\u00e4ttelser.
\nKonsekvensen av funkofobi \u00e4r att de funktionsnedsatta upplever att samh\u00e4llet begr\u00e4nsar deras liv i mycket stor utstr\u00e4ckning. Det kan g\u00e4lla otillg\u00e4ngliga platser, segregerad utbildning och djupt rotade f\u00f6rdomar. Christine Bylund har forskat p\u00e5 omr\u00e5det och kommit fram till m\u00e5nga viktiga slutsatser. Hon menar att otillg\u00e4ngligheten hindrar funktionsnedsatta fr\u00e5n att fysiskt synas i vissa rum. Universitet och kommunhus \u00e4r v\u00e4ldigt betydelsefulla i f\u00f6r\u00e4ndringsarbetet, men ofta har funktionsnedsatta mycket sv\u00e5rt att g\u00f6ra sig h\u00f6rda p\u00e5 s\u00e5dana platser.
\nEnligt Christine Bylund brukar samh\u00e4llet ocks\u00e5 kategorisera de funktionsnedsatta och generellt sett \u00e4r det tv\u00e5 olika roller som erbjuds. Antingen \u00e4r man hj\u00e4lten eller v\u00e5rdpaketet. Hj\u00e4lten \u00e4r den som ses som en inspiration. Reaktionen blir l\u00e4tt att de \u00e4r oerh\u00f6rt duktiga \u00e4ven n\u00e4r de utf\u00f6r enkla uppgifter. Media brukar bidra till sensationalismen och resultatet brukar bli en f\u00f6rest\u00e4llning om att det handlar om individens eget ansvar att gaska upp sig, ist\u00e4llet f\u00f6r att synligg\u00f6ra de verkliga problemen. V\u00e5rdpaketet \u00e4r n\u00e4r allt fokus l\u00e4ggs p\u00e5 medicinska behov s\u00e5som assistanspr\u00f6vningar, sjukgymnastik och l\u00e4kare. Ingen av dessa tv\u00e5 roller tar n\u00e5gon h\u00e4nsyn till vad den funktionsnedsatta personen sj\u00e4lv vill g\u00f6ra med sitt liv.
\n\u00c4ven FN har uppm\u00e4rksammat att Sverige har ett strukturellt problem med funkofobi. De pekar bland annat p\u00e5 att det har blivit sv\u00e5rare att f\u00e5 assistansers\u00e4ttning f\u00f6r vissa grundl\u00e4ggande behov. Jag h\u00e5ller med om att samh\u00e4llet borde l\u00e4gga mer energi p\u00e5 just vad de funktionsnedsatta upplever att de sj\u00e4lva beh\u00f6ver. Tyv\u00e4rr \u00e4r perspektivet i dagens samh\u00e4lle snarare att tillg\u00e4nglighet och assistans \u00e4r s\u00e4rl\u00f6sningar. Man reducerar de funktionsnedsatta till ett problem. Precis som Christine Bylund s\u00e4ger blir till exempel en person som anv\u00e4nder rullstol reducerad till en rullstol ist\u00e4llet f\u00f6r en man eller en kvinna som vill kunna leva ett fullv\u00e4rdigt liv. G\u00e5 in p\u00e5 http:\/\/www.svd.se\/funktionshindrad-varken-hjalte-eller-vardpaket f\u00f6r att l\u00e4sa mer.<\/p>\n
\/\u00c5\u0455\u0430<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Funkofobi \u00e4r en term som anv\u00e4nds f\u00f6r att beskriva den systematiska diskriminering som drabbar personer med funktionsneds\u00e4ttning. Har man avvikande funktionalitet blir man ofta utest\u00e4ngd i dagens samh\u00e4lle. Sj\u00e4lv har jag lagt m\u00e4rke till att m\u00e5nga allm\u00e4nna platser och fastigheter inte ens t\u00e4nkt p\u00e5 att de kan beh\u00f6va en ramp f\u00f6r enklare tillg\u00e5ng om en … <\/p>\n